När vi talar
om frälsning, tänker många av oss
först på Paulus brev till Romarna, då detta är den mest fullkomliga
förklaringen av vad rättfärdighet i den Smorde är. Om det är någonstans i
Bibeln där vi kan ta reda på om lydnad
i förhållande till frälsning, så är
det här vi borde leta. Men faktum är att det är vad jag inte gjorde först. Jag
gjorde en sökning på ordet lydnad i King
James Version av Bibeln, och fann att ordet lydnad förekommer oftare i
Romarbrevet än i någon annan av Bibelns böcker: fem gånger mer, allt som allt. Paulus
utvecklar detta underbara tema enkelt, så det kan memoreras på handens fem
fingrar.
Lydnadens tema viker brevet till Romarna i en kärleksfull omfamning från det första ordet till det sista. "Paulus, Yahushuas tjänare, kallad till att vara en apostel, avskild för Yahuwahs evangelium, som Han utlovade genom Hans profeter i de heliga Skrifterna, Gällande Hans Son Yahushua vår Mästare, som är av Davids säd kommen i enlighet till köttet; och med kraft förklarad att vara Yahuwahs Son, enligt helighetens Ande, genom uppståndelsen från de döda: genom Vilken vi har mottagit nåd och apostlatjänst, för lydnad till tron bland alla folkslag, för Hans Namns skull: bland vilka ni också är kallade av Yahushua." Rom. 1:1-6.
Paulus börjar med lydnad till tron. Detta är det allra första steget, och det är här många gör fel, redan vid början. De skiljer lydnad och tro åt, som om de vore separerbara, eller till och med ömsesidigt uteslutande. Evangeliet enligt Paulus har ett och annat att säga om den saken. Han förkunnar inte lydnad å ena sidan och tron på den andra. Han förkunnar trons lydnad. Världen har en kyrka och en tro, och mycket att säga om att tro på Yahushua. Men detta är en fåfäng övertygelse, för det är enbart tro. Den tro som Paulus vet är trons lydnad.
Vad är den
lydnad av tro som Paulus talar om då? Han definierar inte detta rakt på sak,
men han ger oss stark antydan. Trons lydnad bland alla nationer och folkslag för
Kristi Namn var hans handling och villighet att stiga ut som en apostel för att
ge Kristi kall. Tummen, frälsningens första punkt, är inte någonting som vi
behöver göra eller tro. Det är något som är gjort för oss och till oss. Det är
kallet vi får från Kristus. Lydnad av tron representerar först och främst
Kristi kall.
Från allra första början av Kristi ministerium enligt Evangelierna, finner vi att Kristus gör detta till frälsningens första steg. Han kallar en lärjunge efter den andra. Lydnad av tron är inte att vi håller budorden eller söker och försöker att finna frälsningen. Det är att lyssna till Kristi kall.
"Ty
liksom genom en människas olydnad många blev syndare, så genom lydnad av en
skall många bli rättfärdiga." Rom. 5:19.
Predikare, likväl hela samfund, tenderar att fokusera på vad människan måste göra. Eftersom de inser att bara hålla lagen inte kan frälsa, så erkänner de väldigt sällan att rättfärdighet kommer av lydnad. Alla som är tillrättalagda med Yahuwah är tillrättalagd genom lydnad och inte genom något annat. De är tillrättalagda genom Kristi lydnad, som är perfekt och till fullo. Detta är det andra steget i planen för frälsningen, i Paulus femstegspresentation av lydnaden.
Ellen White lägger klart och tydligt fram följande: "Ögonblicket då syndaren tror på Kristus, står han inför [Yahuwahs] syn ofördömd; för Kristi rättfärdighet är hans: Kristus perfekta lydnad är tillskriven honom." Fundamentals of Christian Education, s. 429.
Medan det finns alla anledningar i världen att avvisa konceptet totalt fördärv eller arvsynd så uttrycker Paulus en logisk balans här. Synd och död kom till världen genom en persons handlingar. Oavsett hur väl vi håller lagen idag så står vi inför dödens faktum genom intet av våra egna fel. Alltså är det inte mer än rätt och riktigt att botemedlet tillkommer på samma sätt som problemet kom till: genom en mans handlingar å allas vägnar. Det finns en logisk grund för att den lydnad som behövs i vår frälsning från synd och död inte är vår egen, utan en annans.
"Ty synden skall inte härska över er, för ni är inte under lagen utan under nåden. Hur är det då? Skall vi synda, eftersom vi inte är under lagen utan under nåden? Yahuwah förbjude! Vet ni inte att när ni ställer er i någons tjänst för att lyda honom, så är ni tjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till död, eller lydnaden till rättfärdighet? Men Yahuwah vare tack, att ni som har varit syndens tjänare nu har blivit av hjärtat lydiga den lära som ni överlämnats åt, och att ni nu, då ni är friade från synden, har blivit rättfärdighetens tjänare." Rom. 6:14-18.
Synen av den
döende, återuppstående, uppstigande, medlande, bönande och försonande Kristus
förändrar den mänskliga karaktären. Kärlek
väcker önskan att vara den trofaste tjänaren av lydnad, där en gång endast
syndens tjänst fanns.
Ellen White beskrev tydligt denna upplevelse. "Nya Testamentets evangelium är inte Gamla Testamentet med sänkt standard för att bemöta syndaren och rädda honom från sina överträdelser. Yahuwah kräver av alla Sina undersåtar lydnad, total lydnad mot alla Hans bud. Han kräver nu som alltid perfekt rättfärdighet som den enda titeln till Himmelen. Kristus är vårt hopp och vårt skydd. Hans rättfärdighet tillskrivs endast de lydiga. Låt oss acceptera det genom tro, att Fadern i oss inte skall finna någon synd. Men de som trampat ner den heliga lagen kommer ha inte ha någon rätt att göra anspråk på den rättfärdigheten. O, om vi kunde granska oändligheten av planen för vår frälsning som lydiga barn av alla Yahuwahs krav, troendes att vi har frid med Yahuwah genom Yahushua, vårt försonande offer!" Review and Herald, Sept. 21, 1886.
Ingen behöver vara avskräckt av den höga nivån på standarden. Offrets mått är garantin på Yahuwahs kraft att rädda till det yttersta. Den ångrande mottager välsignelsen av Kristi rättfärdighet, som bär frukt i lydnad av buden. Det är Satan som säger att buden är bortom hållning. Ellen White noterar att "alla som bryter Yahuwahs bud bär upp och stödjer Satans påstående att lagen är orättvis, och kan inte följas. Således instämmer de med den stora motståndarens bedrägeri, och vanärar Yahuwah. Hur många predikare predikar inte precis samma påstående från vecka till vecka!
Det var vanligare i forna år att från predikstolen höra att "Kristi kärlek lägger band om oss. Vi lyder buden av kärlek för Yahuwah och Hans Smorde, som erbjuder oss frälsningen så stor." Nu verkar det, försvinnande ofta, som om budskapet är att eftersom Yahuwah älskar och räddar oss, så kan vi vara Honom olydiga så mycket vi vill.
Men Paulus koncept av rättfärdigande är en annorlunda en. Sant rättfärdigande bär frukt i lydnaden av budorden.
"Jag förmanar er, bröder, att märk dem som orsakar splittring och överträdelser i strid mot den lära, som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. Ty sådana tjänar inte vår Mästare Yahushua utan sin egen buk, och genom milda ord och smekande tal bedrar de hjärtat på de som är godtrogna. För er lydnad har gjort sig känd hos alla människor. Därför gläder jag mig över er, men jag vill att ni är visa i det som är gott och okonstlade i det som är ont. Men fridens Eloah skall snart krossa sönder Satan under era fötter. Vår Mästare Yahushuas nåd vare med er. Amen." Rom. 16:17-20.
Det fjärde steget i Paulus studium av lydnaden är enighet i lära. Detta kan komma som en överraskning, men är faktiskt en logisk följd. Det är egentligen inte skillnader i synsätt, logiskt tänkande eller behärskning som vållar till splittring eller dogmatisk splittring. Faktum är att de skapas av simpel olydnad, lusten att göra uppror mot Yahuwahs klara ord. Lydnadens ande leder i själva verket till enighet i lära och dogmatik.
Alla argument som människor ger för att inte helga budordets Sabbat till trots, så handlar allt om huruvida det finns en ande av lydnad. Alla hänvisningar till skuggor, budorden fastspikade på korset, påståenden om frihet i Kristus, att Yahushua är vår Sabbat, är motiverade av det simpla begäret att inte hålla Sabbaten. Ifall de som påstod dessa saker hade närmat sig frågan med en önskan att lyda, så hade de läst texterna med en annorlunda avsikt. De skulle ha läst dem i hopp om att hitta rättfärdigandet för Sabbatshelgning snarare än en ursäkt för olydnad. Och så är det med varje fråga vid meningsskiljaktigheter i läran. Vissa av dem är ovidkommande frågor som uppmärksammas enbart för att distrahera sinnet från vår plikt mot Yahuwah och våra medmänniskor.
"Nu till honom som förmår styrka er genom mitt evangelium och förkunnelsen om Yahushua, enligt uppenbarelsen av hemligheten, som har varit dold sedan världens begynnelse, men som nu har uppenbarats och genom profeternas Skrifter, på befallning av den evige Eloah, gjorts känd för alla folk för trons lydnad: till Yahuwah, den ende vise, tillhör äran, genom Yahushua, i evighet. Amen." Rom. 16:25-27.
Paulus avsluter Romarbrevet som han öppnade det; med närmast identiska ord. Han återvänder till temat lydnad av tron. Men denna gång är inte trons lydnad ett kall från Kristus. Istället för början, kallet, finner vi slutet, målet. Trons lydnad är nu, vid det femte steget, det som "förmår styrka er." Vid varken slutet eller början är det en mänsklig bedrift, utan någonting Yahuwah gör utför. Det är Yahuwahs kraft som styrker och etablerar oss. Från början till slut; trons lydnad Yahuwah handlande i människans liv.
Lydnaden som
framträder i det individuella livet hos en troende, i handlingar utförda efter
budorden, är omringat, säkrat och beskyddat av de begynnande och avslutande
stegen: utförandet av gudomlig nåd. Gudomlig kärleks bägge armar omfamnar det
mänskliga utförandet av lydnad. Kristus osedd står bakom barnet vid sina brev,
lägger båda armarna om honom, och leder med Sin egen hand den klumpiga handen
som greppar pennan. Resultatet är ett svar till Dekalogen, det ljuva
kärleksbrevet fyllt med löften från Yahuwah. Resultatet är ett liv som är ett
kärleksbrev till Yahuwah.
Kristus kall leder till Kristi lydnad som ges till den troende genom nåd. Insikten om den kärleksgåvan lägger band på den troende till lydnad mot Yahuwahs lag genom nådens kraft. Sådan lydnad resulterar i dogmatisk enighet och avsaknad av splittring bland troende. I slutändan är det Yahuwahs makt som etablerar oss i Evangeliet. Och det är vikten av lydnad till frälsning – från början till slut.
_____________________________________________________________________
Relaterade Artiklar, Uppdateringar & eKurser: