|
Yahuwahs insegel omfattar mycket mer än vad man tidigare har förstått. Det erbjuder andligt skydd för alla som lever i enlighet med den gudomliga lagen. Detta inkluderar tillbedjan på Sjundedagssabbaten, Nymånar, och årliga högtider. |
Vad ger du den som har allt?
Vad skulle du ge den som inte behövde någonting?
Du skulle knappast ge Michelangelo en målning eller en skulptur. Det är heller inte sannolikt att du skulle ge choklad till Julia Child eller sy en skjorta till Christian Dior.
När orden inte räcker till, längtar ett hjärta fullt av kärlek till den kärlek som känns genom handling. Så vad ger du den som har allt?
Problemet är ännu större när du vill ge den himmelske Fadern en gåva. Vad kan du möjligen ge till Skaparen som Han inte redan har, inte redan tänkt på, eller inte kan göra för sig själv bara genom att säga orden?
När orden inte räcker till, när ingen gåva är tillräcklig, när ett hjärta överfullt av kärlek längtar till att visa kärlek, finns det bara en sak kvar. Villig lydnad.
När alla konstgjorda traditioner läggs åt sidan är det inte så mycket saker som Skaparen faktiskt begär av sina varelser. “Han har kungjort för dig, o människa, vad gott är. Vad begär väl Yahuwah av dig annat än att du gör det som är rätt, att du älskar barmhärtighet och vandrar i ödmjukhet med din Eloah?” (Mika 6:8) Det enda som det stora hjärtat av oändlig kärlek längtar efter är villig lydnad från ett hjärta fyllt med kärlek.
Det är allt. Villig lydnad från ett hjärta fullt av kärlek.
Tyvärr skulle alltför många hellre ge något annat. Vadsomhelst annat. De skulle snarare hålla fast vid mänskliga traditioner och krav. Förpliktelser enligt fariseiska regelverk, som ofta är svåra att uppfylla, ger människor stolthet och får dem att må bättre om sig själva. De är som en arg Naaman när profeten Elisa berättade för honom att allt han behövde göra för att bota sin spetälska var att tvätta sig i Jordanfloden.
Men Naaman blev vred och for sin väg och sade: Jag trodde att han skulle gå ut till mig och träda fram och åkalla Yahuwahs, sin Eloahs, namn och föra sin hand fram och åter över stället och så ta bort spetälskan.
Är inte Damaskus floder, Abana och Parpar, bättre än alla vatten i Israel? Då kunde jag ju lika gärna tvätta mig i dem för att bli ren. Så vände han om och for sin väg i vrede. (2 Kun. 5:11-12)
När många hör Skaparens enkla krav på dyrkan så är de för ofta snabba att dra tillbaka och klagar över stora svårigheter och besvär. Naamans tjänares ord, som bad honom att tänka om, är lika tillämpliga på människor idag som de var då: “[…] om profeten hade begärt något svårt av dig, skulle du då inte ha gjort det? Hur mycket mer nu då han endast har sagt till dig: Tvätta dig, så blir du ren!” (2 Kun. 5:13)
Tillbedjan av Skaparen är mycket viktigare än de flesta inser. Skrifterna registrerar en spännande händelse som ska äga rum inom en snar framtid:
Sedan såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hålla tillbaka jordens fyra vindar, så att ingen vind skulle blåsa över jorden eller över havet eller mot något träd.
Och jag såg också en annan ängel med den levande Eloahs sigill stiga upp från öster. Han ropade med hög röst till de fyra änglarna som hade fått makt att skada jorden och havet:
Skada inte jorden eller havet eller träden, förrän vi har satt sigill på vår Eloahs tjänare, på deras pannor.
Och jag hörde antalet av dem som var försedda med sigill: etthundrafyrtiofyra tusen ur Israels alla stammar [...] (Upp. 7:1-4)
Yahuwahs sigill är den mest värdefulla andliga gåvan tillgänglig för varje själ som bor på jorden. Endast Yahuwahs försegling kan ge evigt liv och det andliga skydd som är nödvändigt för att möta de kommande dagarna då Yahs vrede ska hällas ut outspädd med barmhärtighet över en oförberedd värld.
[Yahuwahs] domar kommer att hällas ut över dem som försöker förtrycka och förstöra Hans folk. Hans stora tålamod med de ogudaktiga uppmuntrar överträdarna, men deras straff är inte desto mindre säker och fruktansvärd bara för att det inte hällts ut över dem ännu. För vår barmhärtiga Yahuwah är bestraffning en konstig handling. ... "[Yahuwah] är sen till vrede men stor i kraft, han låter ingen gå ostraffad." [Nahum 1:3] Genom fruktansvärda saker i rättfärdighet kommer Han att bekräfta myndigheten i sin av människorna fördömda lag. Svårigheten i den vedergällning som väntar på överträdaren kan vägas mot [Yahuwahs] motvilja att verkställa rättvisa. Nationen som Han är tålmodig mot, och som Han inte kommer att vedergälla förrän den har nått gränsen för sin överträdelse. [Yahuwah] kommer slutligen låta dem dricka ur vredeskalken som inte är blandad med barmhärtighet.1
Vilddjurets märke har funderats över, predikats om, och argumenterats i generationer. Men saken som kommer att skydda dig från vilddjurets märke är något man inte pratar om och än färre förstår. Som påvisats i andra WLC-artiklar tas Yahuwahs sigill emot när den botfärdige troende tillber Skaparen på Hans heliga Sjundedagssabbat, beräknad genom Hans luni-solkalender. En flitig studie av Skriften har emellertid gett WLC-teamet intrycket att Yahuwahs sigill omfattar mer än bara veckosabbaten (månsabbaten). Det inkluderar alla Yahuwahs heliga dagar eftersom det bara ges till det lydiga hjärtat.
Det finns tre kategorier av heliga dagar då alla är inbjudna att tillbe sin Skapare:
Skriften ålägger dyrkan varje veckas sjunde dag:
Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Yahuwahs, din Eloahs, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. (2 Mos. 20:8-10)
Det finns fyra veckoliga sabbater i varje månvarv (månad på luni-solkalendern).
Nymånadsdagar är heliga dagar som börjar varje ny månad och den punkt då veckocykeln börjar om igen för den nya månaden. Noggrannheten i Yahuwahs utsedda metod för tidshållning, månen, är anledningen som den har kallats ett troget vittne. “[…] som månen skall den bestå för evigt. Och trofast är vittnet i skyn.” (Psalm 89:38) Det finns 12 eller 13 lunationer varje solår, var och en som börjar med en nymånadsdag.
Yahuwahs årliga högtider listas alla i 3 Mosebok 23 där efterlevnaden av dem upprepade gånger befalls som ett evigt förbund. Dessa högtider är:
Folk gillar inte att följa dessa enkla krav. De tycker att de är obekväma, till och med pinsamma, att erkänna för vänner och medarbetare att man håller de judiska högtiderna! Ingen gillar att vara annorlunda och att dyrka Alla tings Skapare med en annan kalender gör en annorlunda. Mycket annorlunda.
Världen mognar till förstörelse. [Yahuwah] står ut med syndare blott ett litet tag till. De måste dricka ur Hans vredes bägare, utan att ha blandats med barmhärtighet. De som kommer att vara arvingar till [Yah] och gemensamma arvingar med [Yahushua den smorde] till det odödliga arvet, kommer att vara speciella. Ja, så speciella att [Yahuwah] sätter ett märke på dem som Hans, helt Hans. Tror ni att [Yahuwah] kommer att ta emot, hedra och erkänna ett folk som är så blandat med världen att de endast skiljer sig från dem till namnet? ... Snart får vi veta vem som är på [Yahuwahs] sida, som inte skäms för [Yahushua]. De som inte har moraliskt mod att ta sin ställning samvetsgrant inför de otroende och lämna världens mode och imitera [Frälsarens] självförnekande liv, skäms för Honom, och inte älskar Hans exempel.2
Så. Vad ger du Väsenet som bokstavligen har allt? Villig lydnad från ett hjärta fullt av kärlek. Kloka föräldrar lär sina barn att uttrycka tacksamhet eftersom tacksamhet för de presenterade gåvorna väcker kärlek och förtroende. Yahuwah visste att Hans varelser måste ha ett sätt att visa sin kärlek till Honom. Han tillhandahöll kärleksfullt ett sätt på vilket det kunde göras: låta Hans heliga dagar vara för tillbedjan.
Satan frestar många att se gudstjänstdagarna som den stämpel som garanterar deras biljett till himlen. Inget kunde vara längre från sanningen! “Yahuwah är ande, och de som tillber Honom måste tillbe i ande och sanning.” (Johannes 4:24) Tillbedjan som ses som en skyldighet är inte sann tillbedjan.
|
Den högsta formen av dyrkan är |
Ordboken definierar tillbedjan som en handling: “Att avguda; att ge gudomlig utmärkelse till; att vörda med högsta respekt och vördnad. … Att ära med överdådig kärlek och extrem underkastelse… .” 3
Sann dyrkan kan bara komma från ett hjärta i kärlek. Villig lydnad är alltså den högsta formen av tillbedjan. Det är inte, och det kan inte heller vara, en handling som syftar till att skaffa favör. Det är då, per definition, inte dyrkan.
I sin bergspredikan förklarade Frälsaren skillnaden mellan de som är förlorade och de som i slutändan ska räddas:
Inte skall var och en som säger Herre, Herre till Mig komma in i himmelriket, utan den som gör Min himmelske Faders vilja.
Många skall säga till Mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av Ditt namn och med hjälp av Ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av Ditt namn gjort många kraftgärningar?
Men då skall Jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån Mig, ni laglösa! (Matt. 7:21-23)
De förlorade kommer inte bara att vara i öppet uppror. Många som påstår sig vara kristna, som har arbetat på sin religion, som har "dyrkat" för att nå ett ändamål (garanterar inträde till Himlen) kommer i slutändan att gå förlorade. De som får Yahuwahs sigill är de som har ingått en nära, intim, vänskap med Frälsaren och Hans Fader. De har gjort Skaparens vilja för att de älskar Honom. Punkt. Att känna Yah är att älska Honom. Om du känner Honom kommer du att älska Honom och om du älskar Honom så kommer du att vilja lyda Honom i alla saker, inklusive när du ska tillbe.
Johannes den älskade förstod detta:
Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans bud.
Den som säger: Jag känner honom och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom.
Men hos den som håller fast vid hans ord har Yahs kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom.
Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde. (1 Joh. 2:3-6)
En nära och kärleksfull relation är helt enkelt inte möjlig när tacksamhet och kärlek hindras eller när ansträngningar inte görs för att göra den andre lycklig. Yahuwah, som Alltings Skapare, förstod detta. Han behöver inte din dyrkan. Han behöver inte ens din tacksamhet. Men du måste ge det.
Det var för att tillgodose detta behov i det mänskliga hjärtat som Skaparen, redan vid världens Skapelse, avsatte den sjunde dagen och nymånar4 som vilodagar: “På sjunde dagen hade Elohim fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Elohim välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” (1 Mos. 2:2-3)
Med syndens inträde öppnades en stor klyfta mellan fallna syndare och den heliga, gudomliga Fadern. Det var för att överbrygga denna bukt, för att föra de fallna till en närmare gemenskap med Honom, som Fadern inrättade de årliga högtiderna. Det var Hans avsikt att när folket samlades på bestämda tider under året att de skulle minnas med tacksamhet och kärlek alla Hans välsignelser och skydd.
En bra förälder skapar omständigheter för att ge sitt barn möjligheter att ge tillbaka till föräldern. Pappa behöver egentligen inte en till slips. Mamma behöver inte en ny kudde eller en skev kaka. Men eftersom barnet behöver uppleva glädjen att ge så ger kloka föräldrar sina barn möjlighet att göra det. Genom att kräva att barnen säger "tack" för allt som ges till dem, vare sig det är ett enkelt glas vatten, eller en måltid eller en present, så utvecklar barnet kärlek och erkännande av att föräldern är den kärleksfulla givaren. Barnet, som mottagare, utvecklar alltså tacksamhet och detta i sin tur utvecklar kärlek. Detta är det verkliga värdet av dyrkan och syftet att troget avsätta varje veckolig, månatlig, och årlig tid för dyrkan: tacksamhet som väcker kärlek.
Den himmelske Fadern kräver att heliga dagar hålls som en process för att skapa tacksamhet i våra hjärtan för allt Han gör för oss. Detta är mycket uppenbart i ett jordbrukssamhälle. Grödor växer för att " Han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga." (Matteus 5:45) I dag, när de flesta köper sin mat från livsmedelsbutiker eller marknader, så är det ännu viktigare att ta sig tid att inse varifrån våra välsignelser kommer och erkänna den stora Leverantörens godhet och generositet.
När tacksamheten väcks i den troendes hjärta, väcks kärleken och förtroendet fördjupas. Detta är hur individen ingår en nära och intim vänskap med Frälsaren så att Han äntligen tar emot dem för att Han känner dem. Ordet "känna" i Skriften är betydelsefullt. Det förmedlar en mycket djupare kunskap än en ytbekant. “Och Adam kände sin hustru Eva; och hon blev havande och födde ... ” (1 Mos 4: 1) De som ropar, Herre! Herre! har haft en yttre bekantskap med Honom. Men bara de som är intima med Honom är de som Han verkligen känner, för de känner Honom.
Är det möjligt att räddas utan att någon gång dyrka på Yahs heliga dagar? Självklart. Skrifterna försäkrar oss att Yahuwah inte fördömer synder i okunnighet. “Yahuwah har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han människorna att de alla och överallt skall omvända sig.” (Apg. 17:30) Synder gjorda i okunnighet hålls inte mot någon som uppriktigt vill göra det som är rätt. Ingen som känner till Yahuwahs krav kan emellertid med straffrihet fortsätta att bortse från dem. Detta skulle vara att leva i öppet uppror.
Yahuwahs intima vänner, de som älskar och vördar Honom, kommer att samlas vid bestämda tidpunkter, enligt Hans utsedda kalender, genom hela evigheten. "Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger Yahuwah." (Jesaja 66:23) Nu är din möjlighet att lära känna den som älskar dig som ingen annan. Åtag dig att dyrka Honom på Hans heliga dagar, beräknat enligt Hans ursprungliga kalender. Belöningen för att dela en nära vänskap med din Skapare är lika oändlig som evigheten.
1 Ellen G. White, The Great Controversy, p. 627.
2 Ellen G. White, Spiritual Gifts, Vol. 4b, p. 77.
3 Noah Webster, American Dictionary of the English Language, 1828 ed.
4 Det faktum att Nymånar infördes vid Skapelsen bevisas av det faktum att själva luni-solkalendern var Yahuwahs utsedda metod för att hålla tiden från skapelsen av världen. 1 Mosebok 1:14-15 uppger: “Elohim sade: Varde på himlavalvet ljus som skiljer dagen från natten! De skall vara tecken som utmärker särskilda tider, dagar och år, och de skall vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden. Och det skedde så.” Order översatt till “tecken” kommer från ôwth, #226. Det betyder fyr, monument, eller tecken. Ordet man översatt till “särskilda tider” kommer från mô’êd, #4150 . Det hänvisar till de dyrkande församlingarna för Yahs folk och används i hela 3 Mosebok 23 för att hänvisa till de årliga festivalerna.