|
Sabbatshållning är inte en börda utan en glädje! Lär dig hur sabbaten kan vara till glädje. |
Jag är glad att medlemmarna i WLC-teamet är anonyma, för jag har en bekännelse och den är pinsam. Skamlig, rent av. Är du redo?
Bekännelse: Sabbaten har varit en börda största delen av mitt liv.
 |
|
Lockigt hår, vackra klänningar, och god mat fick sabbaten att kännas speciell, men det skapade också en förväntning på vad som ansågs nödvändigt för korrekt sabbatshållning. |
Jag har hållit sabbaten sen jag var i mammas mage. Med andra ord, hela mitt liv. Missförstå mig inte, jag har alltid älskat sabbaten. Som liten flicka var sabbaten väldigt speciell. Min mamma satte håret i fina lockar kvällen innan och klädde mig i vackra klänningar med spetsiga ankelsockor att ha på sig till kyrkan. (Det var viktigt att ha på sig vårt finaste när vi åkte till Yahs hus.) Sabbatmåltiden var utsökt, med speciellt tillagade livsmedel och en härlig efterrätt. För dyrkan skulle vi sjunga, "Glöm inte sabbaten (dagen vår Gud har välsignat)" och "Sex dagar har vi för arbete och lek (den sjunde är för Jesus)". Sabbaten fick mig alltid att känna mig en lycklig glöd inuti.
Men det var också en börda. Efter sabbatsmåltiden tog de vuxna nästan alltid en tupplur. Om vi hade gäster så satt de och pratade om saker som var långt över min förmåga att förstå. Dagens verkliga höjdpunkt kom vid solnedgången när sabbaten (äntligen!) var över. Det var när det riktigt kuliga började med popcorn och lekar.
Och ju äldre jag blev, desto mer blev sabbaten en börda. Som vuxen fanns det vissa förväntningar på hur sabbatshållning skulle utföras: mat måste förberedas dagen innan; vårt hem behövde vara i yttersta skick. Som mamma var det väldigt svårt att få alla barnen badade, flickornas hår i papiljotter, maten lagad, blöjorna packade, alla redo att välkomna sabbaten med allting färdigt.
Jag försökte men jag kunde aldrig riktigt få allt helt klart. Barnen kunde vara rena; maten kunde vara beredd; blöjorna packade. Men en sak som jag aldrig riktigt kunde göra i tid var strykningen. Att bära våra bästa kläder till Yahuwahs hus innebar att du bar speciella kläder som krävde särskild förberedelse. Att stryka finskjortor och -byxor åt min man och tre söner, samt klänningar åt mina två döttrar och mig själv. . . det var bara för mycket och efter en lång vecka på jobbet var min man för trött för att hjälpa till.
En gång försökte jag göra sabbatsstrykningen tidigare i veckan, men när sabbatsmorgonen väl kom, så hade andra kläder i garderoben pressat finkläderna och lämnat veck i min blus och på flickornas blusar. En annan gång försökte jag ställa min väckarklocka mycket tidigt, innan solen hade hunnit gå upp, men det kändes helt enkelt inte bra att arbeta fram till gryningen. Så vecka, efter vecka, efter vecka, fann jag mig själv strykandes våra kläder efter att barnen hade gått och lagt sig. Och vecka, efter vecka, efter vecka, kämpade jag med skyldigheten att inte ha gjort allt klart i tid för att "skydda sabbatens kanter".
Den allra största skuldkänslan var dock den fruktan jag kände när sabbaten väl kom. Med vetskapen om månsabbaten och en Biblisk dags början blev det lättare av den enkla anledningen den heliga tiden förkortades.
Jag älskade sabbaten. Det gjorde jag verkligen. Men det var helt enkelt så svårt att det snarare än en dag för vila var den svåraste dagen i veckan för mig! Och den fysiska tröttheten som följde en så svår dag förvärrades av den skyldighet jag kände för att inte ha strykit och, än värre, för att jag gruvade inför den bästa veckodagen!
Sabbaten är en av Yahuwahs dyrbaraste gåvor! Hur kan något som är avsett för vår välsignelse bli så vridet att det faktiskt blir en börda?
Sabbatshållning är synonymt med judarna. Men även för dem blev sabbaten en börda. Än idag anställer de mest konservativa judarna en "Shabbat goy" (en hedning) som kommer hem till dem på sabbaten för att knäppa på lampor, sätta på spisen, byta batterier på hörapparater, eller andra enkla uppgifter som skulle vara "arbete” (och därmed bryta sabbaten) för juden.
De flesta kristna skulle aldrig ta sabbatshållning så långt, men idén kan tyckas ha meriter: anställa ett grannbarn som kommer in och gör ditt liv lättare på sabbaten. Problemet är förstås att man inte bara bryter mot lagens bokstavliga befallning, utan också lagens anda. Det fjärde budet säger tydligt: “Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Yahuwahs, din Elohims, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar.” (2 Mos. 20:8-10)
I en nyhetsartikel om Lakewood, där New Jersey Police Department klev in för att utföra enkla sysslor för de 60000 ortodoxa judarna som bodde i samhället, skrev Hemant Mehta:
Till och med ur en religiös synvinkel kränker judarna lagens ande. Om du inte ska tända lamporna eftersom din heliga bok säger det, gör det inte. Glöm separationen av kyrka och stat - att be poliser att göra ditt smutsjobb eftersom du väljer att inte göra det är bara slöseri med polisens tid. De är inte dina personliga helg-tjänare. I själva verket finns det folk som ortodoxa judar kan anställa ("shabbat goy") för att utföra dessa uppgifter åt dem, men även det verkar problematiskt om de tar sabbaten på allvar. För att citera en online-kommentator, "Om din religion säger att du inte kan tända ljuset, sitt då i mörkret eller konvertera." 1
Det var just denna mentalitet bland israeliterna som Yahushua fördömde på sin tid. Ända från början av sin offentliga tjänst försökte Frälsaren att lära folket välsignelsen av verklig sabbatshållning. Markus kapitel 2 lär oss: “En sabbat gick Yahushua genom ett sädesfält, och hans lärjungar började rycka av ax där de gick. Då sade fariseerna till honom: Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?” (Mark. 2:23-24)
Fariséerna anklagade inte lärjungarna för stöld. Det var en del av de levitiska lagarna som gavs genom Mose att alla som var hungriga tilläts plocka från andras åkrar eller fruktträdgårdar. Man fick bara ta det de kunde äta just då. Fariséerna visste detta. Det de anklagade lärjungarna för var arbete på sabbaten.
Genom att “rycka av ax” och sedan äta det så anklagade fariséerna lärjungarna för att, först och främst, skörda på sabbaten. För det andra att de gnuggade säden mellan sina händerna för att ta bort agnarna vilket kunde tolkas som en form av "tröskning".
 |
|
Judarna har utvecklat mycket ritualistiska traditioner för att följa sabbaten. Många sabbatshållande kristna har antagit samma inställning. |
Yahushua förstod vad de menade och Han ville lyfta den tunga bördan som Sabbatshållning hade blivit och förvandla det till den välsignelse som Yah ursprungligen ämnade. Han kände väl till det höga anseende som fariséerna hade för David, och frågade därför: “Har ni aldrig läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga och inte hade något att äta: hur han gick in i Yahs hus, då Abjatar var överstepräst, och åt skådebröden, som endast prästerna fick äta, och hur han även gav till dem som var med honom?” (Mark. 2:25 -26)
Han försökte dra dem bortom en ritualistisk, mycket legalistisk hållning av sabbaten. Sedan sade Yahushua något som mycket vackert konstaterar för alla tider att sabbaten är tänkt att vara en gåva, inte en börda. Han sade: “Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten. Så är Människosonen Herre också över sabbaten.” (Mark. 2:27-28)
Tyvärr var israeliterna inte intresserade av att ändra sin praxis. Än idag är sabbatshållning för de allra flesta judar inte en andlig välsignelse utan en traditionell skyldighet. Strax före Han dog gjorde Yahushua ett sista försök att bryta igenom fariséernas steniga hjärtan. Det är en förkrossad vädjan att återvända till lagens verkliga anda och är nedskriven i Matteus kapitel 23. Yahushua var orolig för det inflytande som israeliterna skulle ha på de konvertiter som Han visste skulle komma när evangeliets budskap spreds. Han sade, gör inte vad fariséerna gör:
Allt vad de lär er skall ni därför göra och hålla, men efter deras gärningar skall ni inte handla. Ty de talar men handlar inte. De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människornas axlar, men själva vill de inte ens med sitt finger flytta på dem. Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni far omkring över land och hav för att göra någon till en proselyt, och när han har blivit det, gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva. (Se Matt. 23: 3-4, 15)
Satan har verkat för att sprida samma inställning till sabbaten bland kristna. Det finns mycket goda skäl till att många söndagshållande kristna anklagar sabbatister för att vara legalistiska. Men det är inte sabbatens fel. Nu, så nära till jordens slut, är det dags att återta sabbaten; att glädja sig åt den för den enorma gåvan den verkligen är.
Om du eller någon nära dig undrar “Varför allt väsen för en dag? Jag dyrkar varje dag!” Jag skulle försiktigt vilja föreslå att ett sådant svar helt missar poängen med sabbaten. Det härrör från ett missförstånd som ser sabbaten som en börda snarare än en glädje.
| “Vad menade Frälsaren när Han sa att “Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten”? Jag tror att Han ville att vi skulle förstå att sabbaten var Hans gåva till oss genom att ge oss en fristad från det dagliga livets strapatser och en möjlighet till andlig och fysisk förnyelse. [Yah] gav oss denna speciella dag, inte för underhållning eller dagligt arbete utan som en vila från plikt, med fysisk och andlig lättnad.” Russell M. Nelson, “The Sabbath Is a Delight.” |
Dessutom antyder det att det finns vissa skyldigheter eller krav (såväl som vissa välsignelser) som endast hålls i reserv för Abrahams biologiska ättlingar. Detta är inte sant. Det är en falsk idé som sprids av sionister, att judarna är överlägsna medan alla hedningar på något sätt är mindre.
Petrus fick med eftertryck veta att alla är lika i Yahuwahs ögon när Kornelius, en romersk centurion och rättfärdig man, konverterade och fick samma utgjutning av Helig Ande som lärjungarna hade fått på Pingsten.
Petrus förklarade: “Nu förstår jag verkligen att Yahuwah inte gör skillnad på människor,
utan tar emot den som fruktar honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör.” (Apg. 10:34-35)
Yahuwahs gåvor är tillgängliga för alla, och det inkluderar sabbatsgåvan. Med djupt rörande ord skriver profeten Jesaja:
Så säger Yahuwah: Håll fast vid det som är rätt, handla rättfärdigt, ty min frälsning kommer snart, min rättfärdighet blir uppenbarad inom kort.
Välsignad är den människa som gör så, den människoson som håller fast vid det, den som tar vara på sabbaten så att han inte ohelgar den, den som avhåller sin hand från att göra något ont.
Den främling som har slutit sig till Yahuwah skall inte säga: Säkert kommer Yahuwah att skilja mig från sitt folk. Inte heller skall eunucken säga: Jag är ett förtorkat träd.
Ty så säger Yahuwah: De eunucker som tar vara på mina sabbater, som väljer det jag finner glädje i och håller fast vid mitt förbund,
åt dem skall jag i mitt hus och inom mina murar ge ett minnesmärke och ett namn, en välsignelse som är bättre än söner och döttrar. Jag skall ge dem ett evigt namn som inte skall utplånas.
De främlingar som har slutit sig till Yahuwah och som vill tjäna honom och älska Yahuwah namn, ja, som vill vara hans tjänare, alla som tar vara på sabbaten så att de inte ohelgar den, och som håller fast vid mitt förbund,
dem skall jag föra till mitt heliga berg. Jag skall ge dem glädje i mitt bönehus. Deras brännoffer och slaktoffer skall bli godtagna på mitt altare. Ty mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk.
Så säger Yahuwah Elohim, han som samlar de fördrivna av Israel: Ännu fler skall jag samla till honom, till hans församling. (Jes. 56:1-8)
Satan vet vilka enorma välsignelser som finns tillgängliga för alla som kommer att hålla sabbaten på det sätt Yahuwah avsåg. Detta är anledningen till att han har kommit på idén att sabbaten avskaffades vid korset. Och för dem som förstår att det fortsätter att gälla har han gjort det till en börda, tung, och "svår att bära".
Yahuwahs välsignelser är fritt och lika tillgängliga för alla, oavsett ras. Yahuwah gör inte skillnad på människa och människa.
Han håller inte vissa i högre aktning på grund av deras DNA.
Faderns oändliga kärlek och vishet förutsåg förvirringen som skulle uppstå kring sabbaten. Han visste att sabbaten skulle gå förlorad. Han visste också att när sanningen återställdes så skulle fariséernas legalistiska mentalitet än en gång förstöra sabbatshållningen. Han gav nådigt och kärleksfullt tydliga anvisningar om hur alla, var som helst, kan glädja sig åt sabbatsgåvan.
Det hänger inte på att man har på sig rätt kläder, att man fixar särskilda maträtter, eller göra Yahs verk på Hans heliga dag. Det har ingenting att göra med skönheten i målade glasfönster eller att höra tusen röster förenade i sång. Alla dessa är spännande upplevelser, men de är inte upplevelser lika tillgängliga för alla.
Nej, att njuta av sabbaten är enklare och ändå mycket djupare än något som beror på yttre faktorer.
Den mörka tidsåldern var en tid av inte bara teknisk okunnighet och ideologiska fel. Det var också en tid kantat av stort andligt mörker där många själar längtade efter friden och trösten som bara kommer från Yah. Jesaja 58 avslöjar Yahuwahs förståelse av situationen: vad som orsakade mörkret och det gudomliga botemedlet för att få frid och finna glädje över sabbatsgåvan:
Ropa med full hals, håll ej tillbaka. Höj upp din röst som en basun och förkunna för mitt folk dess överträdelse, för Jakobs hus dess synder.
Väl söker de mig dag ut och dag in och vill ha kunskap om mina vägar, som om de vore ett folk som övar rättfärdighet och inte överger sin Eloahs domslut. De frågar mig om rättfärdiga domslut och vill att Eloah skall komma dem nära.
Varför fastar vi, när du inte ser det, varför späker vi oss, när du inte märker det? (Jes. 58:1-3)
Det här är inte hycklande frågor. För någon som älskar Yah och vill hedra Honom kan det vara förvirrande när den önskade välsignelsen förblir så svårfångad. Ömt förklarar Yahuwah vad som händer i deras inre hjärtan som de själva inte är medvetna om. “Men se, på er fastedag gör ni vad ni har lust till, och alla era arbetare driver ni hårt. Ni håller er fasta med kiv och trätor, ni slåss med onda nävar. Ni fastar inte på sådant sätt nu att ni kan göra er röst hörd i höjden.” (Jes. 58:3-4)
Du fastar, säger Yahuwah, på grund av vad du får ut av det. Du är religiös, hellre än andlig. Du går igenom rörelserna eftersom det får dig att känna dig som om du är ganska bra. Men problemet är att ditt hjärta fortfarande är ont.
Det är samma budskap som gavs till församlingen i Laodikeia: “Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken.” (Upp. 3:17)
 |
|
Att bara gå igenom rörelserna i en religiös upplevelse kommer aldrig att tillfredsställa vår själshunger efter en djup, andlig förbindelse med Skaparen. |
Jag har alltid älskat sabbaten, men det var de konstgjorda traditionerna, den mänskliga tolkningen av korrekt sabbatshållning, det var att möta förväntningarna från församlingsmedlemmarna på vad som var korrekt kyrkliga kläder som fick mig att känna att jag håller sabbaten ordentligt helig. Och ändå var det just dessa saker som förvandlade min sabbatsvilas välsignelse till en börda. . . och jag insåg det inte.
Men även när grund vi valt att stå på är oren så överger Yahuwah oss inte. Istället leder Han oss försiktigt och avslöjar för oss de dolda fördjupningarna i våra hjärtan och lär oss på rättfärdighetens vägar. I Jesaja 58 frågar Han: “Skulle detta vara en sådan fasta som jag vill ha, en dag då människan ödmjukar sig? Att man hänger med huvudet som ett sävstrå och sätter sig i säcktyg och aska, vill du kalla det att hålla fasta och en dag till Yahuwahs välbehag?” (Jes. 58:5)
Har Jag bett er att göra er eländiga? Är det verkligen det du tror Jag vill ha?
Blev jag välsignad på sabbatsdagen när jag mödade under skuldkänslor och påtvingade, mänskliga svårigheter? Självklart! Yahuwah, som läser hjärtat, visste att jag älskade Honom och ville hedra Honom. Som Yahushua förklarade i sin predikan på berget:
Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
Vem bland er ger sin son en sten, när han ber om bröd, eller en orm, när han ber om en fisk?
Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom. (Matt. 7:7-11)
Yahuwah kommer alltid att välsigna sina barn. Men Han visste att det var så mycket mer av Sabbatens välsignelser som jag saknade i min okunnighet och blindhet.
I Jesaja 58 slutar Han inte med att ha avslöjat de djupt dolda orena hjärtan som stjäl vår glädje från sabbaten. Istället förklarar Han vad han verkligen önskar, och det skär igenom det yttre och går rakt till hjärtat:
Nej, detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok,
ja, dela ditt bröd åt den hungrige skaffa de fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan för den som är ditt kött och blod. (Jes. 58:6-7)
Det är och har alltid varit ett hjärtats arbete. Det var det med Yahushua, och det är det med oss. Men när vi tillåter Yahuwah att rena våra hjärtan och ta bort allt som står mellan oss och Han så är överflödet av välsignelser verkligen “[e]tt gott mått, packat, skakat och rågat.” (Luk. 6:38) Lyssna på strömmen av välsignelser som himlen med iver bara väntar på att få att hälla över dig:
Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden och ditt helande visa sig med hast. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Yahuwahs härlighet följa i dina spår. Då skall Yahuwah svara när du åkallar honom. När du ropar, skall han säga: Se, här är jag. Om du gör dig av med varje slags ok, om du slutar att peka finger och tala onda ord, om du delar med dig åt den hungrige av det du har och mättar den som lider nöd, då skall ditt ljus gå upp i mörkret och din natt bli lik middagens ljus. Och Yahuwah skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång, vars vatten aldrig tryter. (Jes. 58:8-11)
Vilken riklig belöning! Och allting bara för att vi lät Yahuwah avslöja vårt dolda, inre hjärta och ta bort alla hinder som skulle stå i vägen för Hans välsignelse. När detta händer ser vi Yahuwahs lag i ett helt nytt ljus. Det ses inte längre som en börda som spikades fast på korset. Nu ses det som ett transkript av den Allsmäktiges tankar och känslor. Den gudomliga lagen tillåter oss att få en glimt av Hans dolda, inre hjärta! Och vad vi upptäcker är ren skönhet.
 |
|
Yahs lag är ett transkript av Hans kärlek och karaktär. Lagen kommer aldrig att förgås! I stället avslöjar det Yahs dolda hjärta. Ju mer man studerar den gudomliga lagen, desto mer skönhet ser man. |
En del av den gudomliga lagen är sabbaten - en evig inbjudan att spendera tid, en-mot-en med den som känner dig, och som älskar dig bäst. Lägg märke till hur de som gör detta i den nästa versen inser att det fjärde budet, långt ifrån avskaffat vid korset, fortfarande är bindande! Inbjudan att spendera intim tid med Skaparen är fortfarande öppen!
“Dina avkomlingar skall bygga upp de gamla ruinerna, du skall återställa grundvalar från forntida släkten. Du skall kallas "han som murar igen sprickor", "han som återställer stigar, så att man kan bo i landet".” (Jes. 58:12) “Brottet” i Yahs lag är antagandet att det fjärde budet spikades fast på korset. Men när skygglapparna tas bort och vi ser skönheten i den gudomliga lagen så kommer vi att erkänna hur felaktigt det antagandet är. Vi kommer inte bara att hålla Yahs sabbat; vi kommer kommer att göra allt för att dela denna underbara sanning med andra.Och för att vi aldrig ska återvända till en legalistisk "hållning" av sabbaten, just här, fastställer Yahuwah tydligt en trestegsprocess där alla kan glädja sig över sabbaten:
Om du hindrar din fot på sabbaten att göra vad du har lust till på min heliga dag, om du kallar sabbaten din lust och förhärligar den till Yahuwahs ära, om du förhärligar den genom att inte gå egna vägar och inte göra vad du har lust till eller tala tomma ord, då skall du fröjda dig i Yahuwah, och jag skall föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel. Så har Yahuwahs mun talat. (Jes. 58:13-14)
Detta är hemligheten med att glädja sig över sabbaten.
Det är inte vår uppgift att göra dagen helig. Den är redan helig! Den är helig för att
Skaparen redan har välsignat och förklarat den så. Det är vårt jobb att hålla den så.
För att verkligen få sabbatens välsignelse så måste du först se sabbaten som en fröjd. Inte bara i ord. Utan i ditt eget sinne och hjärta, verkligen se sabbaten som den bästa veckodagen, för på denna dag lägger Universums monark åt sidan sitt arbete för att fokusera på Hans största skatt: dig.
Sedan finns det tre specifika saker som Yahuwah har lagt fram. Om vi gör dessa, blir sabbaten den gåva och glädje Han ämnade från första början. . . och det kommer inte att bero på våra ansträngningar för att få rätt kläder strykta och all mat lagad i förväg!
De tre stegen för sabbatsfröjd är:
Detta är ganska tydligt och självklart. Vi ska inte göra vårt eget arbete under sabbatstimmarna. De som hävdar att sabbaten spikades på korset, och dessutom säger att de dyrkar varje dag, har missuppfattat hela poängen med inget arbete.
 |
|
Barns hjärtan dras till Skaparen. |
Vi ska tillbe varje dag! Att starta dagen med personlig kvalitetstid med Skaparen är mycket viktigt. När mina barn fortfarande var väldigt små, 3 till 4, hade de sin egen "tyst stund med Yahushua", där de kunde lyssna på Bibelhistorier på CD, läsa Bibliska berättelseböcker, etc. Och att avsluta dagen med att berätta för Honom om den dagens välsignelser, bön, och tacksägelser håller sinnet i bönens anda så att ens naturliga tankar tenderar att dras till Yah morgonen därpå också!
Men återigen, även med personliga hängivenheter och tillbedjan med familjen på morgonen och kvällen, så är en normal arbetsdag inte samma sak som att lägga undan de normala dagliga aktiviteterna och endast fokusera på Yahuwah.
Detta kan vara särskilt lätt att glömma. Oavsett om vi bjuder in gästerna till sabbatsmåltiden eller om vi gör något annat med våra församlingsmedlemmar för att njuta av vilodagen så är det alltför vanligt att vi talar våra egna ord.
Sådana gemenskapstider kan vara en enorm välsignelse om de används för att förhärliga Yah, för att diskutera lärdomar ur Hans ord och dela de många sätten som Han har välsignat dig under den föregående veckan.
Alltför ofta börjar mödrar emellertid prata om barnen eller händelser som inträffar för gemensamma vänner. Män kommer att prata om arbete, om hur hans favoritfotbollslag vann, eller de problem de har haft med sitt fordon. Och i inget av detta förhärligas Yahuwah när fokus flyttas från Honom och vidare till sekulära frågor.
För att verkligen njuta av sabbaten så är det viktigt att tala Yahs ord, inte våra egna.
Detta kan verka självklart. Uppenbarligen kommer du inte att åka till ett sportevenemang, fest, eller konsert under sabbatens heliga timmar.
Men denna del av att fröjdas i sabbaten går långt djupare än någon av de två föregående.
För människor som har ägnat sitt liv i Yahs tjänst är detta särskilt viktigt. Som någon som har det särskilda privilegiet att vara en del av WLC-teamet så har det varit väldigt lätt för oss alla att motivera att göra arbete för webbplatsen eller WLC Radio-programmen, svara på e-post osv. Det är ju Yahs arbete. . eller hur?
Men sanningen är att vi alla gillar att göra Yahs arbete! Vi älskar att ha en del i det här ministeriet. För egen del så ger det mig stor glädje och personlig tillfredsställelse när jag vet att jag har haft en liten roll i att föra sanningen till andra. Kommentarerna som lämnats av läsarna på webbplatsen värmer mitt hjärta och inspirerar mig till att arbeta ännu hårdare och mer noggrant sprida sanningarna som Yahuwah har gett WLC med andra.
Men även det är att söka mitt eget nöje. Jag ska inte söka mitt eget nöje på sabbaten. Jag ska söka Yahuwahs glädje. Sabbaten är inte en tid för mig att söka min egen glädje. Det är en tid för mig att söka Yahuwahs glädje. Och när jag gör det, så är jag också glad!
Det har ofta sagts att man inte kan “ge mer” än Fadern, och när det gäller glädje så är det verkligen sant. Ett av sätten vi kan söka Faderns glädje är genom att vara en välsignelse för vår omgivning. Hebreerbrevet 4:15 avslöjar en fantastisk sanning: Fadern och Sonen känner vad vi känner! “Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd.”
Med andra ord: Han känner vad vi känner. Varje lycklig känsla som lockar våra hjärtan, varje smärtsam klämma som vibrerar genom vår själ, allt känner Yahs hjärta. Denna insikt ger Yahushuas ord i Matteus kapitel 25 mycket mer djup än vi någonsin har förstått: “Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.” (Matt. 25:40)
När vi smärtar så smärtas Yahuwah. Bokstavligen. Och medan den som lider kan trösta sig i tanken att hennes smärta förstås så borde det också inspirera oss till att inse att vi på ett mycket verkligt och bokstavligt sätt kan lindra Faderns lidande och ge Honom glädje.
Då skall konungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse.
Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig.
Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
Då skall de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka?
Och när såg vi dig vara främling och tog emot dig eller naken och klädde dig?
Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?
Då skall konungen svara dem: Amen säger jag er: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig. (Matt. 25:34-40)
Vi ska vara Yahuwahs händer för att stärka och hjälpa, Hans röst för att trösta och stötta. Och eftersom Han bokstavligen känner allt som Hans barn känner, när vi lindrar lidande, sorg, eller ensamhet i vår omgivning så lindrar vi Hans lidande, sorg, och ensamhet och bokstavligen gör Honom lycklig!
 |
|
När vi tjänar de ensamma, oroliga, eller deprimerade, |
Många människor över hela världen arbetar sex dagar i veckan. I det land där jag bor är en 72-timmars arbetsvecka normen: 12 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Om vi inte själviskt söker vårt eget nöje på sabbaten, utan istället söker Yahuwahs glädje så blir sabbaten ett underbart tillfälle att göra det. Det kan finnas en äldre person som är för sjuk eller skröplig för att komma ut eller som är ensam. Att bjuda in denne till ditt hem för en sabbatsmåltid och bibelstudie skulle kunna muntra upp och styrka. Det kan finnas en ung mor som vill uppfostra sina barn för Yah, men är överväldigad av de många plikterna som kommer med att ha små barn och inte vet hur man gör sabbaten speciell för dem. Att inkludera hennes familj i din familjs sabbatsdyrkan kan vara mycket uppmuntrande för henne.
Och på alla sätt som vi söker Yahuwahs glädje och söker Hans nöje snarare än vår egen så överstiger den stora glädjen vi får i gengäld allt vi har att ge.
Denna förståelse, hur Yahuwah vill att vi ska hålla sabbaten, har revolutionerat WLC-teamet. Var och en av oss känner en angelägen känsla av ansvar för att vidarebefordra de sanningar som vi har välsignats med och vi alla kände oss övertygade om att vi inte hade fått den fulla sabbatsdagens välsignelse som Fadern längtade efter att skänka.
En i teamet sade: “Aldrig i mitt liv har jag hört en predikan om att fröjdas över sabbaten. Jag hörde predikan om att hålla den, helga den; och liknande. Men när jag implementerade de tre villkoren så blev sabbaten omedelbart en glädje! Omedelbart!”
| “Jag tackar Yahuwah för att Han har förlängt mitt liv för att lära mig nu, i detta sena skede av mitt liv, att jag inte var på livets väg mot himlen för att jag inte kunde hålla sabbaten såsom Han ämnade.” ~ Medlem i WLC-teamet |
En annan i teamet säger: “Jag skäms över alla de år jag, med mitt liv som exempel för andra, fick det att verka att sabbaten var en börda. Men nu vill jag säga till världen: det är verkligen en dag av glädje!”
När du håller sabbaten på det sätt som Yahuwah har förordnat kommer en underbar omvandling att äga rum. Du kommer att se fram emot sabbaten på ett nytt sätt du aldrig har upplevt tidigare.
Eftersom sabbaten verkligen är en glädje ser jag fram emot den hela veckan. Till skillnad från den förväntan jag kände som barn för slutet på sabbaten så är jag nu ärligt ledsen när det är över. Genom att följa Yahs instruktioner gläder jag mig över både sabbaten och sabbatsgivaren, och den välsignelse som erhållits överstiger allt jag tidigare kunde ha föreställt mig. Och jag vill att du också ska ha detta.
När sabbaten belastas med konstgjorda traditioner och fariseiska förväntningar så blir den en börda. Men när vi i enkelheten som är Yahs instruktioner inte gör vårt eget arbete, inte talar våra egna ord, eller söker vår egen glädje, så är vårt fokus där det ska vara: på källan till all kärlek och glädje, lycka och uppfyllelse.
Om du hedrar Yahuwah genom att glädja dig över sabbaten så kommer du att få evigt liv. Detta är ett viktigt koncept att förstå. Yahuwah har i sin stora barmhärtighet saktat ned händelserna så att vi kan lära oss denna stora sanning. En enorm belöning väntar på alla som gläder sig över sabbaten. Jesaja kapitel 58, vers 14, lovar att alla som gör detta ska ta del av arvet från vår far Jakob. Yahuwah kommer att säga till dig: "Du tillhör Mig. Du är en av Mina speciella, de 144000. Jag vill att du ska vara med Mig. Du hör till Himlen!”
WLC-teamet vill utmana var och en som läser dessa ord att söka i sina egna hjärtan. Har sabbaten verkligen varit en glädje för dig? Eller, om du är ärlig mot dig själv, är det en börda? Är du lättad när sabbaten (äntligen) är slut? Eller är du ledsen att det inte kommer förrän om en vecka?
 |
|
Omfamna instruktionen i Jesaja 58. Lägg åt sidan konstgjorda traditioner. |
Om du rannsakar ditt hjärta, och du finner att sabbaten har varit en större börda än en glädje, får du inte avskräckas! Om du kommer att hålla dessa tre villkor för hur du hedrar Yah så kommer du både att hedra Honom och glädja dig åt Honom. Sabbaten, din speciella tid att vara med din Skapare och bästa Vän, kommer att vara en glädje som inte vill ska ta slut. Ändå kommer de välsignelser som erhållits under de heliga timmarna att bära dig igenom veckan och bevara dig i varje prövning som du uppmanas att gå igenom. Yahs ande, som man så djupt tar del av under de heliga timmarna, kommer att vara din ständiga följeslagare och du hälsar nästa sabbat välkommen med glädje och ivrig förväntan. Den kommer verkligen att vara din glädje.
Detta är att bli ett med Yah. Han i dig och du i Honom och ni gläds åt varandras sällskap. Sabbaten är en glädje som började här på jorden men som kommer att fortsätta att glädja sig för evigt. Det är en gåva som aldrig kommer att tas bort. Under evigheters evighet kommer de återlösta samlas varje nymåne och varje sjundedagssabbat för att dyrka Skaparen i Hans närvaro.
“Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger Yahuwah.” (Jes. 66:23)
|
Barn är yngre medlemmar av Himmelsfamiljen och bör behandlas med respekt och vänlighet precis som de äldre medlemmarna förväntar sig vara en självklarhet. När barn undervisas om frälsningens sanningar på ett sätt som deras ömma, unga sinnen kan förstå, drar Yahs ande dem till Honom. Deras hjärtan öppnas och de gläder sig också över sabbaten. Föräldrar har ett särskilt ansvar att ta med sina barn och skydda dem på rättfärdighetens väg. Beroende på barnets ålder finns det olika aktiviteter som kan hjälpa dessa värdefulla unga själar att lära sig att glädja sig i de heliga timmarna på sabbaten. 1. Håll en speciell familjedyrkan där alla deltar. Till och med små barn kan ta med sig ett föremål och förklara hur det påminner dem om Yahuwah. |
1 http://www.patheos.com/blogs/friendlyatheist/2014/11/19/cant-turn-off-your-lights-on-the-sabbath-no-problem-just-ask-the-local-police-to-do-it-for-you/, retrieved Nov. 20, 2017.