Förbereder hjärtan och sinnen för Yahushuas plötsliga återkomst!
”Den klokaste är den som kan sin bibel bäst och lever i enlighet med dess lärdom. Det finns mer verklig vetenskap i Bibeln, särskilt i 1 Mosebok, Job, Psalmboken, Ordspråksboken, Predikaren, Jesaja, och Hesekiel, än i världens alla universitet och observatorier. Stora guldklimpar av sann kunskap är inbäddade där, men det krävs att man söker efter sanningen i en vördnadsfull anda, för ”[Yahuwah] står emot de högmodiga, med de ödmjuka ger han nåd.” – Jakobsbrevet 4:6. Vår [Mästare] sa – ”Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens [Mästare], för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. Ja, Fader, detta var din goda vilja.”- Matteusevangeliet 11:25-26.” (Terra Firma: Earth Not a Planet, Proved from Scripture, Reason and Fact, David Wardlaw Scott, s.166)
Nedan kommer vi att lyfta fram några av de punkter som har lett till att WLC omfamnade den ”platta jorden”. Detta är inte tänkt att vara en uttömmande lista över alla bevismaterial som finns. Det bör dock vara tillräckligt för att uppmuntra alla att påbörja en ärlig utredning av detta spännande och viktiga ämne.
Det är inte lätt att skaka av sig en hel livstid av oavbruten betingning och vilseledande propaganda, men genom Faderns nåd kan det uppnås. Det är vår bön att du lägger dina fördomar och förutfattade meningar åt sidan en liten stund och tar dig tid att studera detta med ett öppet sinne och ärligt hjärta.
”Sanningen räds inte den fullständiga utredningen.” (David Wardlaw Scott)
Vi förstår mycket väl hur det låter. Bara tanken att jorden skulle vara platt låter galen. Det tyckte vi också när vi först kom i kontakt med ämnet. Vi var dock inte villiga att avvisa något utan en grundlig undersökning. Vi började bönsamt studera saken och lovade oss själva att vi skulle följa bevisen vart än det skulle leda oss. Efter många veckor och månader med hjärtrannsakan och flitiga studier så är det nu vår fasta övertygelse att det är jordglobsmodellen som är galen.
”Den som svarar innan han lyssnat, handlar dåraktigt och skamligt.”
(Ordspråksboken 18:13)
Bibliska bevis som stödjer en platt, stationär jord:
Jorden är stationär:
Bäva inför honom, alla länder. Jorden står fast, den kan inte rubbas. (1 Krönikeboken 16:30)
Yahuwah är konung! Han har klätt sig i höghet. Yahuwah har klätt sig och rustat sig med makt. Därför står världen fast, den vacklar inte. (Se Psalm 93:1)
Säg bland folken: Yahuwah är konung! Därför står världen fast och vacklar inte. Han dömer folken med rättvisa. (Se Psalm 96:10)
Lova Yahuwah, min själ! Yahuwah, min Eloah, du är hög och stor, i majestät och härlighet är du klädd. . . . Du grundade jorden på dess fästen, så att den ej vacklar till evig tid. (Se Psalm 104: 1, 5)
Jorden och himlakropparna är inneslutna av himlavalvet:
Elohim sade: Varde mitt i vattnet ett valv som skiljer vatten från vatten! Elohim gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet ovan valvet. Och det skedde så. Elohim kallade valvet himmel. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den andra dagen. (Se 1 Mosebok 1:6-8)
Här upptäcker vi att Yahuwah skapade himmelen genom att separera ”vattnet under valvet från vattnet ovan valvet.” Det kan inte bli tydligare; det finns vatten både under valvet och ovanför valvet.
Prisa honom, ni himlars himmel och ni vatten ovan himlen. (Psalm 148:4)
Enligt 1 Mosebok 1: 6-8 finns det vatten både under valvet och ovanför valvet.
Ordet översatt som ”himlavalv” här är H7549:
H7549 – râqı̂ya‛
Definition enligt BDB:
1) utsträckt yta (fast), vidd, himlavalv
A) vidd (platt som bas, stöd)
B) himlavalv (himmelens valv som stagar upp vattnet ovan)
i) betraktas av hebréerna som fast och bär upp ‘vatten’ ovan
Lägg märke till BDB:s erkännande att himlavalvet hänvisar till ”himmelens valv som stagar upp vattnet ovan” och tillägger att det ”betraktas av hebréerna som fast och bär upp ‘vatten’ ovan”
Roten till H7549 ( râqı̂ya‛ ) är H7554 ( râqa‛), som definieras av Strong’s sålunda:
”En primitiv rot; att dunka marken (som ett tecken på passion); används metaforiskt för att expandera ngt (genom att hamra); antyder på att täcka ngt (med tunna metallskivor): – slå, göra ngt brett, sprida ngt (fram, över, ut, i skikt), stämpla, sträcka ut”- Strong’s Concordance
Himlavalvet som håller tillbaka vattnet ovan verkar från dess rotord vara fast, som om det hamrades ut som en plåt.
Skriften konstaterar att de himlakropparna placerades inuti detta valv.
Elohim sade: Varde på himlavalvet ljus som skiljer dagen från natten! De skall vara tecken som utmärker särskilda tider, dagar och år, och de skall vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden. Och det skedde så. Elohim gjorde de två stora ljusen, det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten, likaså stjärnorna. Han satte dem på himlavalvet till att lysa över jorden, till att härska över dagen och natten och till att skilja ljuset från mörkret. Och Elohim såg att det var gott.
Skriften säger klart och tydligt att:
(1) Det finns vatten både under valvet och över valvet. (Se 1 Mosebok 1:6-8).
(2) Himlakropparna placerades innanför himlavalvet. (Se 1 Mosebok 1:14-18).
Himlavalvet är solitt:
I följande avsnitt bekräftar Elihu i sin konversation med Job vad vi redan har lärt oss från skapelseberättelsen i 1 Mosebok, nämligen att himlavalvet som skiljer vattnet och huserar himlakropparna är solitt. Observera att Elihu använder H7554 ( râqa‛ ), rotordet för himlavalv, som betyder ”[metafor] för att expandera ngt (genom att hamra); antyder på att täcka ngt (med tunna metallskivor): – slå, göra ngt brett, sprida ngt (fram, över, ut, i skikt), stämpla, sträcka ut”.
Kan du, med honom, breda ut [H7554 ( râqa‛ )] skyarna som ett valv, fast som en spegel av gjuten metall? (Job 37:18)
Låt oss nu undersöka en nyckelvers som ofta citeras av dem som förespråkar jordgloben:
För honom som tronar över [världens rund ( H2329 – chûg )] är dess inbyggare som gräshoppor. Han breder ut himlen som ett flor, spänner ut den som ett tält att bo inunder. (Jesaja 40:22; jmfr KJV)
Ordet som används här för att beteckna ”rund” är H2329 ( chûg ). Det betyder helt bokstavligen cirkel, krets, eller omkrets och kan också hänvisa till himlavalvet. Det betyder inte ”boll” eller ”sfär”.
H2329 ( chûg ) indikerar inte på något sätt en boll eller sfär. Jesaja, under gudomlig inspiration, var medveten i sitt ordval här; han saknade inte ett ord för ”boll”, vilket tydligt framgår av följande avsnitt:
Han skall rulla ihop dig till ett nystan och kasta dig som en boll [H1754 – dûr] bort till ett vidsträckt land. … (Jesaja 22:18)
Jesaja använde ordet H1754 ( dûr ) och inte H2329 ( chûg ) när han skrev denna vers. Detta är ömsesidigt exklusiva uttryck.
Det är här viktigt att notera att H2329 ( chûg ) kan hänvisa till ”himmelens valv”, som i sammanhanget verkar vara den mest passande tillämpningen i denna passage. Låt oss titta på det igen:
För honom som tronar över [himmelens valv (H2329 – chûg )] är dess inbyggare som gräshoppor. Han breder ut himlen [H8064 – shâmayim] som ett flor, spänner ut den som ett tält att bo inunder. (Jesaja 40:22)
Här ser vi att Yahuwah sitter på himmelens valv ovanför jorden1 och att från Hans utsiktsplats ser jordens invånare ut som gräshoppor. Yahuwah är naturligtvis Allsmäktig och behöver inte kisa sina ögon för att se jordens invånare, men bilden som Jesaja målar är ganska tydlig.
Detta avsnitt berättar också att Yahuwah breder ut himlen [H8064 – shâmayim] som ett ”flor” och spänner ut den som ”ett tält”. Ordet som används här för att beteckna ”himlen” är samma ord som används i 1 Mosebok för att identifiera himlavalvet:
Elohim kallade valvet [H7549 –râqı̂ya‛ ] himmel [H8064 – shâmayim]. Och det blev afton och det blev morgon. Det var den andra dagen. (1 Mosebok 1:8)
Jesaja berättar för oss att fader Yahuwah sitter på (eller ovanför) himlavalvet som Han breder ut över jorden som ett tält. (Skriften upprepar ständigt att Yahuwah breder ut himlen eller shâmayim: Psalm 104:2, Job 9:8, Jes. 40:22; 42:5; 44:24; 45:12; 51:13, Jer. 10:12; 51:15, Sak. 12:1)
Jesaja berättar för oss att fader Yahuwah sitter på (eller ovanför) himlavalvet som Han breder ut över jorden som ”ett flor” eller ”ett tält”. (Se Jesaja 40:22.) Denna illustration skulle inte fungera med en klotformad jord.
Elifas, i Jobs bok, håller med om denna tolkning för han säger att Yahuwah går på chûg (H2329), samma ord som används av Jesaja för att beteckna himmelens valv:
J.P. Greens bokstavliga återgivning av Job 22:14 –
”och valv [H2329] – himlen [H8064] – Han går”
Molnen bildar en slöja så att han inte ser, och på himlavalvet ([H2329 – chûg] och [H8064 – shâmayim]) vandrar han. (Job 22:14)
Det står klart att Elifas trodde att Yahuwah bodde [bor] vid valvets topp.
Bor inte Elohim i himlens [H8064 – shâmayim] höjd? Och se på stjärnorna däruppe, hur högt de sitter! (Job 22:12)
Salomo stärker i sin kommentar till skapelseberättelsen vad vi hittills har lärt oss från Mose, Jesaja, och Jobs författare:
När han beredde himlen [H8064 – shâmayim] var jag där, när han välvde en sfär [H2329 – chûg] över djupen, när han fäste skyarna i höjden och djupets källor bröt fram med kraft, när han satte en gräns för havet och vattnet stannade där han befallt, när han lade jordens grund, (Ordspråksboken 8:27-29)
Återigen finner vi samma ord som används för att identifiera himlavalvet: chûg (H2329)
Prisa honom, sol och måne, prisa honom, alla lysande stjärnor. Prisa honom, ni himlars himmel och ni vatten ovan himlen. … ty endast hans namn är högt, hans majestät når över jord och himmel. (Psalm 148:3-4, 13)
I ovanstående avsnitt återger Salomo vad Yahuwah gjorde under skapelseveckan (se 1 Mosebok 1:2). I kontext verkar det som att Salomo specifikt talar om var det fysiska valvet vilar på djupet, för han säger tydligt efter att ha pratat om beredningen av himlen [H8064 – shâmayim] att chûg (H2329) välvdes ”över djupen”. En annan mycket rimlig tolkning är att Salomo här hänvisar till den yttre iskretsen som Yahuwah upprättade för att tygla haven, för han fortsätter med att skriva:
När han satte en gräns för havet och vattnet stannade där han befallt, när han lade jordens grund … (Ordspråksboken 8:29)
Oavsett vilken av dessa tolkningar man förhåller sig till så är en sak säker: ingenstans antyds det ens att jorden är ett klot. Alla de bibliska referenser som hittills granskats visar oåterkalleligt en platt jord som omges av himlavalvet.
Låt oss nu undersöka en anmärkningsvärd vision som profeten Hesekiel nedskrev:
I det trettionde året, på femte dagen i fjärde månaden, när jag var bland de bortförda vid floden Kebar, öppnades himlen [H8064 – shâmayim] och jag fick se syner från Elohim. … Jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och det omgavs av ett sken. Mitt i skenet syntes något som var likt glänsande metall, och mitt i elden syntes något som liknade fyra levande väsen. … De såg ut som människor, över väsendenas huvuden syntes något som liknade ett himlavalv [H7549 –râqı̂ya‛ ], likt underbar kristall, utspänt över deras huvuden. Under valvet [H7549 –râqı̂ya‛ ] var deras vingar utbredda rakt emot varandra. Varje väsen hade två vingar som täckte den ena sidan av kroppen, och två som täckte den andra sidan. När de gick, lät ljudet av deras vingar i mina öron som bruset av stora vatten, likt den Allsmäktiges röst, ett väldigt dån, likt dånet från en här. När de stod stilla, höll de sina vingar sänkta. Och en röst hördes från himlavalvet [H7549 –râqı̂ya‛ ] över deras huvuden där de stod stilla med sänkta vingar. Ovanför valvet [H7549 –râqı̂ya‛ ] över deras huvuden syntes något som liknade en tron gjord av safirsten. På det som liknade en tron satt en gestalt som såg ut som en människa. Och jag såg något som liknade glänsande malm, omgivet runt omkring av något som liknade eld, från det som tycktes vara hans höfter och ända upp. Och neråt, från det som såg ut att vara hans höfter, såg jag något som såg ut som eld omgiven av ett sken. Skenet syntes runt omkring som bågen i skyn en regnig dag.
Detta var den syn som liknade Yahuwahs härlighet. När jag såg den föll jag ner på mitt ansikte, och jag hörde rösten av någon som talade. (Se Hes. 1:1, 4, 5, 22-28)
En virvelvind, ett stort moln, en eld som kom ut från norr. (Se Hesekiel 1:4.) “Norr”, i detta sammanhanget, verkar beteckna himmelens topp som öppnades för honom. Job håller med om denna förståelse: ”Han spänner ut himlen i norr över det tomma, …” (Se Job 26:7)
Ur denna virvelvind av eld kom fyra levande varelser. (Se Hesekiel 1:5)
Efter att de levande varelserna kommit fram ser Hesekiel himlavalvet [H7549 – râqı̂ya‛ ] ”utsträckt över deras huvuden”. Hesekiel liknar himlavalvet med en ”underbar kristall”. (Se Hesekiel 1:22). Ordet som här är översatt som ”kristall” H7140 (qerach) som betyder ”frost, is, iskristall”. Detta antyder på att vattnet ovanför valvet är fryst (eller åtminstone liknar is). Det är troligt att det var detta aposteln Johannes också såg i sin syn: ”Framför tronen låg liksom ett hav av glas, klart som kristall. Mitt för tronen och runt om den stod fyra väsen, som hade fullt med ögon framtill och baktill.” (Uppenbarelseboken 4:6) Det grekiska ordet översatt som ”kristall” här är krustallos (G2930), som ”används i klassisk grekiska för is.” (Vincent’s Word Studies) Mycket mer kan sägas om detta, men det ligger inte inom ramarna för denna studie att gräva ytterligare i denna guldgruva.
En röst som kallar från himlavalvet till de levande varelserna. [H7549 – râqı̂ya‛ ] (Se Hesekiel 1:25)
Hesekiel ser Yahuwah på sin tron ovanför himlavalvet [H7549 – râqı̂ya‛ ]. (Se Hesekiel 1:26-28.)
Hesekiel målar upp en anmärkningsvärt livlig bild av Yahuwah sittande i härlighet på sin tron ovanför himlavalvet, som liknas vid iskristall.
Profeten bekräftar denna bild ännu en gång i en annan syn:
Jag fick se att på fästet [H7549 – râqı̂ya‛] över kerubernas huvuden fanns något som såg ut att vara av safirsten och till formen liknade en tron. Den syntes över keruberna. (Hesekiel 10:1)
Jesaja, Elifas, Elihu, och Hesekiel är alla överens om att Yahuwah tronar ovan ett solitt himlavalv. Det verkar som om jorden är i bokstavlig mening Yahuwahs fotpall:
Så säger Yahuwah: Himlen [H8064 – shâmayim] är min tron och jorden min fotapall. Vad för ett hus kan ni bygga åt mig, vad för en plats där jag kan vila? (Se Jesaja 66:1)
Jorden är platt:
I Jobs bok hittar vi en fascinerande och insiktsfull monolog. I kapitel 38 visas Yahuwah för Job och börjar ifrågasätta honom. En av frågorna är särskilt relevant för denna studie:
Har du kunnat se ut över jordens vidder [H7338 – rachab]? Låt mig veta, om du har insikt i allt detta. (Job 38:18)
Ordet vidder som använts ovan ärrachab(H7338) vilket betyder ”bredd, vidd”. (BDB Lexicon) Detta verkar vara en helt legitim fråga på en plan jord. Men det är meningslöst i samband med en sfärisk jord.
I Daniels bok indikerar detaljerna i Nebukadnessars profetiska dröm att jorden är platt:
Detta var den syn jag hade på min bädd: Jag såg i min syn ett träd stå mitt på jorden, och det var mycket högt. Trädet var stort och väldigt och så högt att det räckte upp till himlen och syntes till jordens ände. (Daniel 4:7-8)
Nebukadnessar sa att han drömde om ett träd som växte så högt att det ”syntes till jordens ändar”. Även om detta bara var en dröm så tyder det fortfarande på en plan jord för bara på en plan jord skulle detta vara möjligt. Detta koncept skulle vara en omöjlighet på ett jordklot.
Låt oss nu titta på några av de härliga beskrivningarna av vår kärleksfulla Frälsares återkomst:
Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning. Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod. Himlens stjärnor föll ner på jorden, som när ett fikonträd fäller sina omogna frukter, när det skakas. Och himlen försvann som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sin plats. Kungarna på jorden, stormännen och härförarna, de rika och de mäktiga, alla slavar och fria, gömde sig i hålor och bland bergsklyftor, och de sade till bergen och klipporna: Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede. Ty deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå? (Uppenbarelseboken 6:12-17)
Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom, även de som har genomborrat honom, och alla jordens stammar skall jämra sig över honom. Ja, amen. (Uppenbarelseboken 1:7)
Enligt Johannes uppenbararen:
Stjärnorna kommer att falla till jorden.(Se Uppenbarelseboken 6:13.) Johannes, liksom de andra profeterna som berättade om detta ämne, trodde uppenbarligen inte att stjärnorna var gigantiska himlakroppar (mycket större än jorden) miljoner mil bort. Om detta var fallet, som modern astronomi säger, så skulle en stjärna vara tillräcklig för att förstöra hela jorden. Observera också att Johannes säger att stjärnorna ”föll” ned på jorden; han säger inte att stjärnorna kommer slungas eller störta mot jorden.
Himlarna kommer då att försvinna som en bokrulle.(Se Uppenbarelseboken 6:14.) Detta överensstämmer med Skriftens genomgående skildring av himlen som sträckes ut som en gardin eller ett tält. Denna beskrivning skulle inte vara tänkbar om jorden var sfärisk.
Alla på jorden kommer då att se Yahushua komma i härlighet.(Se Uppenbarelseboken 1:7.) Detta är förnuftigt på en plan jord, men det skulle vara omöjligt om jorden var en sfär.
De ogudaktiga och oomvända kommer att försöka dölja sig från ”Lammets vrede” och ”hans ansikte som sitter på tronen”.(Se Uppenbarelseboken 6:15-16.) När himlen rullas tillbaka ”som en bokrulle” kommer de ogudaktiga se ansiktet på Honom som sitter på tronen (ovanför himmelens valv, eller ”jordens rund [H2329 – chûg]”. Jesaja 40:33), och kommer att försöka gömma sig.
Skriften säger att himlen vid Yahushuas andra ankomst kommer att försvinna ”som en bokrulle när den rullas samman”, och att ”varje öga ska se honom.” (Se Uppenbarelseboken 1: 7; 6: 12-17.) Det krävs mycket antagande och manipulation för att få dessa versrader i harmoni med klotmodellen. När himlen rullas tillbaka kommer de ogudaktiga att se Yahuwah på sin tron och försöka dölja sig för Hans fantastiska närvaro.
Det är de himmelska kropparna som rör sig, inte jorden.
På den dagen då Yahuwah gav amoreerna i israeliternas våld, talade Josua till Yahuwah inför hela Israel: Du sol, stå stilla i Gibeon, du måne, i Ajalons dal!
Och solen stod stilla och månen blev stående, till dess folket hämnats på sina fiender. Detta står skrivet i ”Den redliges bok”. Solen blev stående mitt på himlen och gjorde sig ingen brådska att gå ner för att fullborda dagen. (Josua 10:12-13)
Texten kunde inte bli tydligare: ”Solen stod stilla mitt i himlen.” Josua beordrar solen och månen att stå stilla i himlen. Han beordrar inte jorden att sluta snurra. Som ärliga bibelstudenter måste vi erkänna tydligheten i detta stycke. Yahuwah förbjuder att vi vrider Skrifterna för att överensstämma med människans pseudovetenskapliga kopernikanska (solcentrerade) teori, som strider mot Skriften från 1 Mosebok. Sann vetenskap (testbar och observerbar) bekräftar att den stationära jorden är verklighet: Experiment, Den påstådda corioliseffekten.
I Jesajas bok har vi en inspirerad redogörelse för hur Yahuwah fick solen att flytta sig bakåt på himlen, vilket fick solurets skugga att röra sig bakåt:
Se, jag skall låta skuggan på trappstegen gå tillbaka de tio steg som den har flyttat sig på Ahas trappa med solen. Solen gick då tillbaka tio av de steg på trappan som den redan hade gått. (Jesaja 38:8)
Jesaja säger till oss att ”solen gick tillbaka tio steg”. Det är ingen fråga om saken; Jesaja trodde att det var solen som rörde sig, inte jorden.
Yahuwah förbjude att vi låter profeternas vittnesbörd underordnas felaktiga och bedrägliga mäns teorier.
Kung David trodde också att det var solen som rörde sig:
Himlarna vittnar om Els härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk. Den ena dagen talar om det för den andra, den ena natten kungör det för den andra, utan tal och utan ord, deras röst hörs inte. De når ut över hela jorden, deras ord når till världens ände. Åt solen har han gjort en hydda i dem, den är som en brudgum som går ut ur sin kammare, den gläder sig som en hjälte att löpa sin bana. Den går upp vid himlens ena ände och går sin kretsgång till den andra. Ingenting undgår dess hetta. (Psalm 19:2-7)
Salomo, mer än 25 gånger i Predikarboken, använder frasen ”under solen” när han hänvisar till jordiska aktiviteter. Salomo trodde uppenbarligen att solen rörde sig över jorden.
Yahuwah förbjude att vi låter profeternas vittnesbörd underordnas felaktiga och bedrägliga mäns teorier.
Empiriskt bevis som stöder den jämna jorden:
Nedan kommer vi kort att beröra några av de empiriska bevis som stöder den platta jorden. Detta är inte alls avsett att vara en uttömmande lista. Det är inte vårt mål att gå i detalj på dessa punkter, eftersom det redan finns en mängd information tillgänglig online för dem som ärligt söker sanningen.
Notera ormens kluvna tunga i NASA-logotypen.
Den uppenbara avsaknaden av en krökning: Om Jorden var en boll på ca 40000 km i omkrets som NASA hävdar så måste stående vatten krökas nedåt med omkring 20 cm per kilometer multiplicerat med kvadraten av avståndet. Detta motsvarar vad som bör vara en observerbar minskning av höjd av avlägsna föremål. Otaliga experiment har genomförts för att testa detta, men alla har misslyckats med att visa krökning. Vattnet är alltid helt plant. Det kröker inte. (Några exempel)
Det faktum att lantmätare, ingenjörer, arkitekter, marinofficerer, etc. inte tar hänsyn till jordens krökning när de planerar sina projekt. (Det finns de som hävdar att vissa broar byggdes med kurvatur i åtanke. Men detta är felaktigt när man inser att vattnet under bron inte följer brons krökning. Vattnet planar alltid ut sig själv; det kröker inte.)
Det faktum att flygplanspiloter inte behöver sänka nosen på sina flygplan för att hålla dem i samma höjd och förhindra dem från att flyga ut i rymden (vilket skulle vara absolut nödvändigt om de skulle flyga hundratals kilometrar per timme runt en sfär).
Det faktum att floder följer den väg som erbjuder minst motstånd, men i många delar av världen då skulle flöda upp och över vad som skulle vara många kilometer krökning (Exempel: Mississippifloden skulle behöva stiga ca 18 km innan den når Mexikanska golfen.).
En gång trodde man att det var jordens (eller vattnets) krökning som förorsakade att fartygens skrov försvann när de reste bort från betraktaren. Men man vet nu att detta helt enkelt beror på ”perspektivlagen”. Hela fartyg som länge har försvunnit för blotta ögat kan lätt siktas igen med hjälp av ett teleskop eller liknande förstoringsapparat.
Tyngdkraften har aldrig bevisats; den måste accepteras i tro för att globmodellen över huvud taget skall vara sammanhängande. Tyngdkraften är något som vi har tagit för givet som sanning sedan vi var barn (eftersom vi blev indoktrinerade / hjärntvättade av våra ”utbildningssystem”), men i verkligheten har denna teori ingen mening alls. Ska vi verkligen tro att det finns en magisk kraft som kallas ”gravitation” som är så obegripligt stark att den kan nedfästa hela hav på jorden men inte kan begränsa det minsta rökmoln eller ens den minsta bevingade insekten? Ska vi verkligen tro att den här imaginära kraften kan få det att regna upp och ner eller få grödor att växa i sidled? … allt utan att vi är medvetna om det? (Förresten, de som främjar tyngdkraftteorin hävdar också att jorden snurrar omkring 1610 km / h, allt medan vi färdas ca 108 000 km / h i ett omlopp kring solen, som i sin tur färdas genom universum i ungefär 676 000 km / h. Ändå känner du inte ens den minsta antydan till rörelse när du sitter vid din dator och läser den här artikeln. Det här är orimligt.) Modern pseudovetenskap säger mer eller mindre: ”Ignorera era biblar, era sinnen, era förnuft, och alla repeterbara, testbara, och observerbara data … och lita blint på vad era läroböcker berättar för er.” De med världslig auktoritet vet mycket väl att ”Om du berättar en tillräckligt stor lögn och berättar den tillräckligt ofta så kommer man att tro på den.” (Adolf Hitler) Intala dig inget annat; Ärkefienden har en agenda. (En kort video:Gravity or Density?)
Horisonten stiger alltid för observatören (även när man flyger i ett flygplan 9 km över jorden). Det finns aldrig en punkt då observatören måste titta ned för att hitta horisonten på en krökande sfär.
Horisonten verkar alltid helt platt.
De nedtecknade svårigheterna för fartygskaptener som försöker navigera på ”södra halvklotet” när de antar att jorden är en sfär (om jorden var ett klot så skulle längdlinjerna bli stramare när du rörde dig bort från ekvatorn mot den påstådda ”sydpolen”. På den platta jorden expanderar emellertid longitudlinjerna kontinuerligt från Nordpolen utåt, vilket innebär att de blir bredare när du rör dig söderut.)
Rapporter från utforskare på 1700- och 1800-talet uppskattade att de hade korsat mer än 80 000 km när de försökte kringsegla Antarktis, som faktiskt är den platta jordens yttre isring (T.ex. James Cook, James Clark Ross, den brittiska ”Challenger”-expeditionen). Betänk att världen, enligt NASA, bara är ca 40 000 kilometer i omkrets.
De ologiska flygmönstren för kommersiella flygplan (En kort video:Down South)
Det faktum att avlägsna föremål, även när perspektivet får dem att skymtas över horisonten för blotta ögat, inte verkar luta sig bort från observatören (vilket borde vara fallet om de ligger utanför den påstådda krökningspunkten på en rund jord). På en bolljord under ”tyngdkraften” bör luftballonger tyckas vända bakåt när de flyger in i den avlägsna himlen bort från betraktaren, vilket då borde göra korgens botten alltmer synlig.
Rapporter att Polstjärnan (Nordstjärnan) har skymtats så långt söderut som 20 grader sydlatitud, men den påstådda sydpolsstjärnan (Sigma Octantis) inte är konsekvent synlig från alla meridianer ens vid ekvatorn (och andra synliga avvikelser med konstellationerna).
Vädermönstren och havströmmarna är mycket mer förnuftiga på en platt jord: Asimutal ekvidistansprojektion. Förresten så är det samma kartprojektion som FN använder i sin logotyp.
Det faktum att NASA (ett militariserat hemligt sällskap) aldrig har producerat ett faktiskt fotografi av jorden, och ständigt försöker bedra världen …
Foto av Robert Simmon framför ”Blue Marble”.
Källa: NASA/W. Hrybyk
NASA medger öppet att deras bilder skapas utifrån data; de är inte fotografier. När Data Visualizer and Designer, Robert Simmon, från NASA fick frågan: ”Vad är det coolaste du någonsin har gjort som en del av ditt jobb på Goddard?”så svarade han:
”Sist någon tog ett fotografi ovanför låg jordbana som visade en hel hemisfär (en sida av ett jordklot) var 1972 under Apollo 17. NASA:s Earth Observing System (EOS)-satelliter byggdes för att hålla koll på jordens hälsa. År 2002 hade vi äntligen tillräckligt med data för att göra en stillbild av hela jorden. Så vi gjorde det. Det svåra var att skapa en platt karta över jordens yta med fyra månaders satellitdata. Reto Stockli, nu vid Swiss Federal Office of Meteorology and Climatology, gjorde mycket av detta arbete. Sedan svepte vi den platta kartan kring ett klot. Min del var att integrera ytan, molnen, och haven för att matcha människors förväntningar på hur jorden ser ut från rymden. Det här klotet blev den berömda Blue Marble. Jag var nöjd med den men hade ingen aning om hur känd den skulle komma att bli. Vi trodde aldrig att det skulle bli en ikon. Jag trodde verkligen aldrig att jag skulle bli ”Mr. Blue Marble”. Vi har sedan dess uppdaterat baskartorna genom att öka upplösningen och, för år 2004 skapade vi en serie av månadskartor.” (http://www.nasa.gov/centers/Elohimdard/about/people/RSimmon.html)
Hur skapades ”Blue Marble”-bilden av jorden? Enligt NASA skapade man en ”platt karta” från påstådda satellitdata och svepte sedan denna ”kring ett klot”. Bilden retuscherades sedan för att ”matcha människors förväntningar på hur jorden ser ut från rymden”.
Ve dem som går ner i djupen för att dölja sina rådslag för Yahuwah, som bedriver sina verk i mörkret och säger: Vem ser oss, och vem känner oss? Hur dåraktiga är ni inte! Skall leret anses lika med krukmakaren? Skall verket säga om sin mästare: Han har inte gjort mig? Eller skall det formade säga om honom som har format det: Han förstår ingenting? (Jesaja 29:15-16)
Vem litar du på? Yahuwahs profeter eller det militariserade hemliga sällskapet på NASA?
Så säger Yahuwah: Förbannad är den man som förtröstar på människor och söker sin styrka i det som är kött och vars hjärta vänder sig bort från Yahuwah. Han är som en torr buske på heden och får inte se något gott komma. Han måste bo på förbrända platser i öknen, i ett land med salthedar där ingen vistas.
Men välsignad är den man som förtröstar på Yahuwah, den som har Yahuwah till sin förtröstan. Han är som ett träd planterat vid vatten och som sträcker ut sina rötter till bäcken. Det fruktar inte om hetta kommer, dess löv är alltid gröna. Det blir inte förskräckt om ett torrt år kommer, och det upphör aldrig att bära frukt. (Se Jeremia 17:5-8)
1 Detta är en tolkning som många Bibelforskare har. Man skulle kunna argumentera för att “jordens rund” som man hänvisar till i Jesaja (Jes. 40:22) faktiskt hänvisar till jordens cirkulära form. Det kan mycket väl stämma. Vad profeten med säkerhet inte säger är att jorden är ett klot.
Fröken Wagner var orolig. Eftermiddagens resa till tågmuseet med sina andraklassare hade gått bra. Barnen hade varit intresserade och (för det mesta) uppfört sig väl. Hon hade lyckats stoppa kivandet mellan Chad och Tim innan något hade skadats på museet. Hon hade lycklats hitta en toalett precis i tid för lilla Lindy, som egentligen borde vara i första klass. Och alla barnen hade hämtats av sina föräldrar vid museet i tid. Utom en.
Pamela Forsythe hade inte plockats upp. Klockan tre på eftermiddagen kom och gick. Sedan fyra och nu fem. Fröken Wagner hade inte Pamelas hemtelefonnummer och så här dags så var det ingen kvar på skolan som hon kunde fråga. Hon visste inte var Pamela bodde och dessvärre visste inte lilla Pamela heller.
Hösten 1964 var Indianapolis en stad med kraftiga rasspänningar. Transportmuseet var inte i stadens bästa del och fröken Wagner blev nervös. Om hon tog med sig Pamela hem så skulle hon inte kunna låta hennes föräldrar veta var den lilla flickan var. Utan några sätt att kontakta dem så kunde hon inte göra annat än att sitta och vänta. Och vänta. Och vänta.
Läraren och den lilla flickan lekte lekar för att fördriva tiden. Upprepade gånger sa läraren att barnet inte skulle oroa sig, och lilla Pamela svarade alltid: ”Det är okej, min mamma kommer.”
Klockan kvart över fem kom muséets föreståndare ut. Han var också orolig. Han gillade inte att behöva köra iväg och lämna en kvinna och ett barn ensamma på parkeringsplatsen när mörkret hade börjat falla på.
Men så slutligen, klockan 17:30, mer än två timmar efter att de andra barnen hade blivit hämtade, så anlände fru Forsythe med en störtflod av ursäkter och förklaringar. Hon kramade sin lilla flicka som lugnt klättrade ut ur lärarens bil och klättrade in i mammas med en glad liten vinkning: “Tack, fröken Wagner! Vi ses imorgon!”.
Medans de for hem förundrade fröken Wagner sig över hur lugn Pamela hade varit. Hon var inte nervös. Hon var inte rädd. Hon var inte orolig. Hon visste att hennes mamma skulle komma. Det kom inte på tanke att modern kanske inte skulle komma. Istället hade hon varit avslappnad, gladlynt lekt, och samtalat med sin lärare. Hon hade fullständigt och totalt förtroende för att hennes mamma skulle komma för hon hade sagt att hon skulle göra det. Denna totala tro på sin mamma tillät Pamela att vänta de långa timmarna med tålamod.
Det Nya Testamentet är fyllt av förmaningar åt de troende att utöva uthållighet och lovord åt dem som gör det. Det är mycket tydligt ett viktigt andligt attribut att ha. Problemet är att de flesta inte förstår exakt vad “uthållighet” är såsom det används i Skriften. Man kanske minns när man fick skäll som barn: “ha tålamod!”. Men detta är inte mer än att man att bibehåller lugnet när man känner sig uttråkad vid oväntad försening. En sådan definition stöds av moderna ordböcker som definierar tålamod sålunda: ”vilja eller förmågan att vänta eller utstå utan klagomål.”1
Språket är dock växlande. Även svenskan har förändrats genom tiderna. Ord har ständigt lagts till och definitioner har ändrats i dess rika ordförråd. För att förstå den fulla betydelsen av vad Bibeln hänvisar till när den instruerar de troende att utöva “uthållighet” och “tålamod” så är det nödvändigt att lära sig hur ordet definierades när bibelöversättarna valde det för att representera det ursprungliga grekiska ordet.
TÅLAMOD, att genomlida plågor, smärta, slit, olycka, provokation, eller annat ont, med ett lugnt, oroligt humör; uthållighet utan knotande eller otrevlighet. Tålamod kan komma från författningsenlig styrka. . . eller från kristen underkastelse till den gudomliga viljan. . . . Handlingen eller kvaliteten att dröja efter rättvisa eller förvänta sig gott utan missnöje.2
Långt mer än att blott uthärda tristess med en lugn anda. Det syftar till verkligt kristet tålamod grundat på tro och är en viktig del av andlig utveckling. Prövningarna som kommer in i alla människors liv tillåts av Yahuwah för att utveckla andlig styrka och upprätthet. I Romarbrevet fem lägger Paulus fram processen genom vilken tålamod förkunnas och de andliga fördelarna som följer:
Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och det hoppet bedrar oss inte, ty Yahs kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss.. (Romarbrevet 5:3-5)3
De strider och prövningar som ligger på vägen för alla som följer Yahuwah tillåts av oändlig kärlek. Dessa prövningar kan endast övervinnas genom tro och tillit mot gudomlig kraft. Detta ger varje person individuell kunskap, individuell erfarenhet av att Yahuwah är pålitlig.
“Uthållighet” är tillgänglig för alla som söker den. Det erhålls genom att välja att lita på Yahuwah i det dagliga livet. Detta är ett medvetet val. Det är ett beslut som inte bygger på känslor. Faktiskt måste känslor (rädsla, tvivel) ofta ignoreras när man utövar tro. Tro är ”sinnets samtycke till sanningen som förklaras av en annan, vilande på dennes auktoritet och sanningsenlighet, utan andra bevis.”4
Det finns många saker som Yahuwah längtar efter att göra för sina barn, men om de inte väljer att utöva tro är Han begränsad i vad Han kan göra för dem. Som Yahushua förklarade, “Om du kan, säger du. Allt förmår den som tror.” (Mark. 9:23)
När Yahuwah, som svar på bön, gör en mäktig befrielse så väcks tacksamheten i hjärtat. I sin tur inspirerar tacksamheten för mottagna välsignelser kärleken. Detta är en självdrivande cykel, för kärleken som uppnås genom denna erfarenhet inspirerar till ännu större tro!
Välj att tro de löften som ges i Skriften. Dessa är Yahuwahs ord till dig. Basera ditt förtroende på din personliga kunskap om Honom som Allsmäktig, Allälskande Skapare. Det var av just denna anledning som Yahuwah har gett otaliga löften i sitt ord.
Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet och ära. Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen. Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, i gudsfruktan broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor. Ty om allt detta finns hos er och växer till, blir ni inte overksamma eller utan frukt när det gäller kunskapen om vår Mästare Yahushua. (2 Petrusbrevet 1:3-8)
De som i tillit underkastar sig det gudomliga kommer att få tålamod. De litar på Yahuwah i alla saker och vet att “människan lever inte bara av bröd, utan av allt som utgår från Yahuwahs mun.” (5 Mos. 8:3) När andra skadar eller gör dem orätt så söker de som har tålamod inte hämnd. De litar på Yahuwah för att rätta till varje fel och hävdar löftet: “Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Yahuwah.” (Rom. 12:19)
Paulus jämförde denna erfarenhet med ett långdistanslopp och uppmuntrande: “När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst vid Yahushua, trons upphovsman och fullkomnare.” (Hebreerbrevet 12: 1 och 2) Det kristna livet är som ett långdistanslopp. Det kan inte vinnas i en snabb sprint. Det kräver snarare tålamod, en beständig vilja och en vilja att vara uthållig efter belöningen. Löftena i Yahuwahs ord ges för att stärka troende i deras individuella långdistanslopp.
“Ty allt som tidigare har skrivits är skrivet till vår undervisning, för att vi genom den uthållighet och tröst som Skrifterna ger skall bevara vårt hopp.” (Romarbrevet 15:4)
Uppenbarelseboken avslöjar att den sista generationen kommer att ha den andliga nåden som tålamod är.
Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro. (Upp. 13:10)
Den som tillber vilddjuret och dess bild … han skall själv få dricka av Yahuwahs vredes vin … Röken från deras plåga stiger upp i evigheternas evigheter … I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Yahs bud och tron på Yahushua. (Upp. 14:9-12)
Det är intressant att varje exempel ges i samband med den slutliga kampen mellan Yahushua och Satan. Alla som kommer att övervinna djävulen i den slutliga kampen på jorden kommer endast att förmå göra det i Yahuwahs styrka. Denna styrka är deras genom tro på Förlösaren. Genom att utöva tro, baserat på deras kunskap om Hans karaktär, kommer de att utöva tålamod.
Liksom Yahushua i Getsemane örtagård kommer deras tro att testas till det yttersta.
Liksom Yahushua på korset så kommer det att finnas tillfällen då de känslomässigt kommer att känna som om deras himmelske Fader till slut har övergett dem.
Liksom Yahushua kommer de att övervinna genom att vila sitt förtroende helt och fullt på Yahuwah. De kommer att underkasta sig sin vilja den gudomliga viljan och vänta på att Han ska leverera på det sätt som Han vet bäst. De nöjer sig med att vänta länge på rättvisa, att veta att befrielse och belöningar utöver deras vildaste fantasi kommer att komma till dem som litar på Frälsaren.
Yahushuas ord är en del av deras personliga upplevelse: “Ni kommer att bli förrådda till och med av föräldrar och bröder, av släktingar och vänner, och en del av er skall man döda. Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men inte ett hår på ert huvud skall gå förlorat. Genom att stå fasta skall ni vinna era själar.” (Luk. 21:16-19)
De heliga litar på Yahuwah. De litar på Hans löften. Detta förtroende har byggts på individuell erfarenhet. De vet att “Trofast är han som har kallat er, han skall också utföra sitt verk.” (1 Tessalonikerbrevet 5:24) De kan uthärda svårigheter, förföljelse och hån, för de har fullständigt förtroende att Yahuwah kommer att förlösa dem och den utlovade belöningen är säker.
Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. Ni behöver uthållighet för att göra Yahs vilja och få vad han har lovat. Ty ännu en kort liten tid, så kommer Han som skall komma, och Han skall inte dröja. Min rättfärdige skall leva av tro. Och vidare: Men om han drar sig undan finner Min själ ingen glädje i honom. Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar. (Hebreerbrevet 10:35-39)
Alla som utvecklar tålamod genom tro på Yahuwah är arvingar till Yahuwah och gemensamma arvingar med Yahushua. Men de som inte utvecklar tålamod kommer att gå förlorade.
Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Eloah, och han skall vara min son. Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden. (Upp. 21:7-8)
Detta är en lång, mycket omfattande lista över de som är förtappade! Det är ingen överraskning att trollkarlar, avgudadyrkare, lögnare, skändliga, och mördare kommer gå förlorade. Men de fega? Varför kommer en person gå förlorad bara för att man är rädd?
Svaret är enkelt: de ”fega” går förlorade eftersom de är ”otroende”. Tron innebär helt enkelt att man tar Yahuwahs ord som sanning på grund av vem och vad Han är (Kärleksfull och Allsmäktig) och behöver inga andra bevis. Därför är bristen på tro på Hans löften detsamma som att kalla Honom en lögnare.
Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.
Men utan tro är det omöjligt att behaga Yah. Ty den som kommer till Yah måste tro att han är till och belönar dem som söker honom. (Hebreerbrevet 11:1, 6)
Denna mycket viktiga men personliga upplevelse sammanfattades väl med orden i en gospellåt:
Tron är en övertygelse om ting man inte ser;
En fast tillförsikt om det som man hoppas.
Yahuwahs ord har sagt det och jag tror på det
För miraklet har hänt mig.
Yahuwah sa det! Och jag tror på det!
Och det är mitt svar och trygghet. . .
Fastän man tvivlar på att Hans ord är sanna
Så har jag har valt att tro på det. Vad säger du?
Yahuwah sa det! Och jag tror på det!
Och det är mitt svar och trygghet.
Om du inte har tro att Yahuwah kommer att hålla sina löften så kommer du inte att ha tålamod att vänta på att Han ska agera å dina vägnar. Du kommer inte att lita på att Han kommer att skicka Yahushua för att förlösa alla som i förtroende väntar på Hans återkomst. Istället kommer du att frukta. Matteusevangeliet upptecknar de sorgliga orden som sagts till alla som genom brist på tro inte lyckats utveckla Bibliskt tålamod:
Inte skall var och en som säger Herre, Herre till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja. Många skall säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? Men då skall jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort ifrån mig, ni laglösa! (Se Matteus 7:21-23)
Men det behöver inte vara någons öde! “Mästaren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.” (2 Peter 3:9) Om du saknar kunskap, om du saknar tro, om du saknar tålamod – be Yahuwah om det! Han kommer inte att vidhålla gott från sina barn.
Tro inte är baserad på känslor. Gör det enkla valet att lita på Honom oberoende av dina känslor! Gör det till en vana att vänta, med förtroende, i tålamod, på Yahuwah.
Räkna det som den största glädje, mina bröder, när ni råkar ut för alla slags prövningar. Ni vet ju att när er tro sätts på prov, så gör prövningen er uthålliga. Men låt er uthållighet visa sig i fullbordad gärning, så att ni är fullkomliga och hela, utan brist i något avseende. Om någon av er brister i visdom skall han be till Yah, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den. Men han skall be i tro utan att tvivla. Ty den som tvivlar liknar havets våg, som drivs och piskas av vinden. (Jakobsbrevet 1:2-6)
Gör det till en daglig vana att vila i Yahuwah. Hävda Hans löfte, lita på Hans ord. Du kan också ha helgonens uthållighet och “ärva allt” med Yahushua, vår Frälsare.
1 Webster’s New Universal Unabridged Dictionary, Second ed., 1983.
2 Noah Webster, American Dictionary of the English Language, 1828.
3 All Scripture references taken from the King James Version of the Bible unless otherwise noted. The correct Names have been restored.
4 Ibid.
En kärt älskades död är hjärtesorg, ånger, en längtan efter andra chanser och ofta… frågor.
Vid denna smärtsamma, sårbara tid i ens liv söker sinnet svar.
”Är det allt som finns?”
”Är hon borta för alltid?”
”Vad händer med honom nu?”
”Var är han?”
”Visst är mitt barn i himlen nu …”
”Om jag bara kunde vara säker!”
“Tanken att han skulle lida i
skärselden skrämmer mig!”
“Vad är det för Gud som bränner folk?”
“Är hon däruppe och tittar på mig?
Hela tiden?”
“Till och med när jag … Jag är inte säker på att jag gillar tanken att de tittar hela tiden!”
En kärleksfull himmelsk Fader visste att Hans jordiska barn skulle ha sådana frågor. I Skriften har Han gett ett svar för varje själs hjärtskri. Många människor lär sig att när en person dör så fortsätter deras odödliga själ att leva. Men Bibeln upprättar två principer som avslöjar att detta är en djävulens lögn.
1 Timotheosbrevet 6:16 säger att endast Yahuwah ”ensam är odödlig och bor i ett ljus dit ingen kan komma”. Bibeln lär:
“Den som syndar skall dö.” (Hesekiel 18: 4)
Skriften fortsätter att tydligt säga:
”Det finns ingen människa som inte syndar.” (1 Kungaboken 8:46)
”Alla har syndat och saknar härligheten från Yahuwah.” (Romarbrevet 3:23)
Döden är varje människas del, eftersom alla har syndat. Skaparen, vars kärleksfulla hjärta aldrig ämnade att Hans barn skulle lida under synd, har tagit bort all tvekan om vad som händer vid döden. En ”själ” är inte en ande utan kropp som flyter runt. I Begynnelsen formade Yahuwah ”människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ.” (1 Mosebok 2: 7) En “själ” kan helt enkelt inte vara en “frigjord” ande eftersom det kräver både en kropp och livsande för att göra en själ!
“Så länge min ande är i mig och Yahs livsande i min näsa.” (Job 27: 3)
Det finns inget medvetande efter döden.
“Lita inte på furstar, inte på människor som ej kan frälsa. När deras ande lämnar dem, vänder de åter till stoft. Den dagen går deras planer om intet.” (Psalm 146: 3, 4)
Alla som ignorerar de tydliga förklaringarna från Skriften om att det inte finns någon medvetenhet efter döden äventyrar sina liva. Att hålla sig fast vid en tro på livet efter döden lämnar en person öppen för att bli lurad av demoner. Séanser är inget annat än onda änglar som antar formen av en död älskad. Denna praxis fördöms kraftigt i Bibeln.
Den eviga Faderns karaktär sammanfattas i Skriften mycket kortfattat. 1 Johannesbrevet 4: 8 säger att Yahuwah är helt och hållet kärlek. Perfekt kärlek fördömer inte någon till att brännas i all evighet för synder som begåtts under en enda livstid.
“Syndens lön är döden.” (Rom 6: 23)
Döden, inte evigt liv i pinande, är straffet för synd.
“De som lever vet att de måste dö, men de döda vet ingenting och de får ingen lön mer, ty minnet av dem är glömt.” (Predikaren 9: 5)
Även i döden lyser den Himmelske Faderns ömma vård igenom. Skriften presenterar döden som intet mer än sömn. När Frälsaren kom till Jairus hem, vars dotter just dött, uppmuntrade Han, ”Flickan är inte död, utan sover.”. De anlitade beklagarna förstod inte vad Han menade och ”hånskrattade åt Honom.” (Se Matteus 9: 24)
Som ärliga bibelstudenter måste vi alltid ägna oss åt bevisets vikt när vi studerar Skriften. “Prooftexting” och tradition har lett till att många håller sig fast vid en felaktig förståelse av de dödas tillstånd.
Till och med lärjungarna blev chockade när de fick veta att döden, för Skaparen, bara är ”sömn”. Efter att Lasarus dog, sade Yahushua till sina lärjungar: ”Vår vän Lasarus sover, men Jag går för att väcka honom. Då sade lärjungarna till Honom: Mästare, sover han, så blir han frisk. Yahushua hade talat om hans död, men de trodde att Han talade om vanlig sömn. Nu sade Yahushua helt öppet till dem: Lasarus är död. (Se Johannes 11: 11-14)
När Adam och Eva syndade förklarade deras kärleksfulla Skapare med sorg vad som skulle bli deras nya parti i livet:
“I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd till dess du vänder åter till jorden, ty av den har du tagits. Jord är du, och jord skall du åter bli.” (1 Mosebok 3:19)
När en person dör återvänder livsande till Skaparen och kroppen återgår till det stoft som den togs ifrån. Mot slutet av sitt liv förmanade den kloke kung Salomo alla:
”Tänk på din Skapare i din ungdoms dagar,
innan de onda dagarna kommer och de år då du skall säga:
De ger mig ingen glädje; …
innan silvertråden brister och den gyllene skålen slås sönder; …
då stoftet vänder åter till den jord det kommit ifrån och anden vänder åter till Yahuwah som gav den.”
(Predikaren 12: 1, 6-7)
Tankarna upphör och själen går i sömn när kroppen dör och livsande återgår till Skaparen.
”Ty i döden tänker ingen på Dig, vem tackar Dig i dödsriket?” (Psalm 6: 6)
“De döda prisar inte Yahuwah, ingen som har farit ner i det tysta.” (Psalm 115: 17)
För alla som älskar sin Frälsare är döden bara en sömn – en vila från sitt arbete medan de väntar på att Livgivaren återvänder och väcker dem tillbaka till livet. När Yahushua kommer för andra gången kommer Han att återupprätta alla som har dött och litat på Honom. Då kommer de som har återuppstått såväl som de rättfärdiga som fortfarande lever att föras till Himmelen med Honom.
Som aposteln Paulus uppmuntrade thessalonikerna:
”Bröder, vi vill att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp. Eftersom vi tror att Yahushua har dött och uppstått, så tror vi också att Yah skall föra fram dem som insomnat i Yahushua tillsammans med Honom. Vi säger er detta enligt ett ord från Mästaren: vi som lever och är kvar till Mästarens ankomst skall alls inte komma före de insomnade. Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Yahuwahs basun, då skall Mästaren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Yahushua uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Mästaren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Mästaren. Trösta därför varandra med dessa ord.” (Se 1 Thessalonikerbrevet 4: 13-18)
Odödlighet är den gåva som Yahushua ger vid sin Andra Ankomst till alla de som har älskat och litat på Honom.
”Ty syndens lön är döden, men Yahuwahs gåva är evigt liv i Yahushua.” (Se Rom 6:23.)
På tal om dem som kommer att leva vid Andra Ankomsten så sade Paulus:
“Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas. Ty detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet.” (1 Korinthierbrevet 15: 51-53)
Alla som älskar och litar på sin Skapare behöver inte frukta döden.
Yahuwah har lovat:
“Från dödsrikets våld skall Jag friköpa dem, från döden skall Jag återlösa dem. Du död, var är dina plågor? Du dödsrike, var är din ödeläggelse? Ånger är fördold för Mina ögon. ” (Hosea 13:14)
På den glada dagen kommer vare odödliggjords sång lyda:
“Du död, var är din seger?
Du död, var är din udd?”
(1 Korinthierbrevet 15:55)
Långt ifrån att vara något att frukta, döden är vilan en kärleksfull
Fader ger sitt trötta barn i väntan på uppståndelsen vid
Andra Ankomsten så vi aldrig någonsin kommer vara åtskilda igen.
Vad händer efter döden?
Uppenbarelseboken 14 innehåller en fascinerande beskrivning av den sista generationen: “De är fläckria inför Yahuwahs tron”, ”de håller fast vid Yahuwahs bud och tron på Yahushua.” (Se Uppenbarelseboken 14: 5, 12. ) Den sista generationen är unik eftersom de av alla generationer som har funnits beskrivs som “fläckfria” och det är för att de håller både Yahuwahs bud och Yahushuas tro.
”Att hålla” betyder mer än att “ha”. Det betyder också att skydda och bevara. Den sista generation är fläckfria inför Yah eftersom de har bevarat, bevakat, och bevarat Yahushuas tro. Detta, Yahushuas tro, är det som har gjort det möjligt för dem att hålla den gudomliga lagen och vara utan fel.
Det råder stor förvirring över vad som är “Yahushuas tro”. Vissa har undrat om det är tro på Yahushua. Sanningen är att det finns två: tro på Yahushua och Yahushuas tro. Båda är nödvändiga för frälsning.
Det som förvärrar frågan för många är en missförståelse över just vad som tro i sig är! Många antar att de saknar tro såvida de inte känner ett rus av goda känslor. De beklagar denna brist, och minns tider då de kände sig fulla av tro och de försöker trumma ihop goda känslor, för att istället bara känna sig som misslyckanden när deras känslor inte förändras. Detta är ett tragiskt misstag. Tro är inte känsla! Tro är bara en överenskommelse om att vad någon annan har sagt är sant. Det är allt.
Ordboken definierar tro som:
Tro; sinnets samtycke till sanningen om vad som förklaras av en annan, vilande på dennes auktoritet och sannhet, utan andra bevis; bedömningen att vad en annan säger eller vittnar är sanningen … Sinnets samtycke till ett förslag, framfört av en annan, som sanning…1
Detta är Yahushuas rena tro. Detta är vad Han utövade i sin Fader när Han var på jorden. Yahushua visste alltid att Han var Son till Yahuwah men när Han förkroppsligades så föddes Han inte med fördelen av ackumulerade erinrelser om sin relation med Fadern. Istället var Han tvungen att utveckla ett växande förhållande till sin Fader genom daglig gemenskap och samhörighet. Om Sonen hade fötts med en total återkallelse av sina tidigare erfarenheter med sin Fader när Han var i himlen så skulle Han ha haft en fördel över oss; därmed skulle Han inte kunna vara ett riktigt exempel för oss. Yahushua är emellertid ett mycket verkligt exempel; prisa Hans namn! Han kunde frestas och Han blev frestad. Detta var mycket verkligt, men det var en del av Yahuwahs plan att rädda syndare. “Ty när Yahuwah, för vilken och genom vilken allting är till, skulle föra många söner till härlighet, måste Han fullkomna Honom genom lidanden, Han som för dem till frälsning.” (Hebreerbrevet 2:10) 2
Som vår Förlossare fulländade Yahushua tron på Yahuwah. Detta ses i Hans liv på jorden. Skrifterna upptecknar i detalj Yahushuas största trosprövningar: frestelsen i vildmarken och korsfästelsen. Vid båda dessa tillfällen av yttersta konflikt segrade Yahushua genom att utöva tro på sin Fader. För att uttrycka det med andra ord valde Yahushua att ignorera sina känslor och lita på sin Faders löften.
Frälsaren utövade inga krafter som det inte är vårt privilegium att också få utöva på samma sätt som Han gjorde: genom tro på Yahuwah. Det faktum att Yahushua segrade genom tro på sin Fader avslöjas i det Han sade under dessa tider av största frestelse: Han citerade Skriften. Även när Han hängde på korset så löd Hans ångestrop: ”Min El, min El, varför har Du övergivit Mig?”. Detta var ett direkt citat från Psalm 22:2. Detta avslöjar att Yahushuas sinne förblev vid Yahs löften fastän Han led den yttersta ångesten och var överväldigad av Satans frestelser att tvivla på Hans Faders godhet.
Psalm 22 är en profetia om korsfästelsen! Verserna 15 till 17 är en fysisk beskrivning av vad som händer med kroppen när den är upphängd genom korsfästelse. Vers 19 förutspådde exakt vad de romerska soldaterna gjorde med Yahushuas kläder: ”De delar Mina plagg mellan sig och kastar lott om Min klädnad.” Prästernas hån, nedtecknade i Matteus 27: 41-43, var en uppfyllelse av Psalm 22:8 och 9 – ord för ord: Alla som ser Mig hånar Mig, de spärrar upp munnen, de skakar på huvudet: Anförtro dig åt Yahuwah! Han skall befria och rädda Honom, Han har ju Honom kär!”
Genom att fylla sitt sinne med Skriften utövade Yahushua tro på Yahuwah: Han valde att ignorera att Han kände sig övergiven och valde istället att lita på sin Faders kärlek, tidigare uppenbarad. Samma psalm som så perfekt förutsade Yahushuas stora prövning på korset, innehöll också de troinspirerande orden: “Dock är Du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger. På Dig förtröstade våra fäder, de förtröstade och Du befirade dem. Till Dig ropade de och fick hjälp, på Dig förtröstade de och kom ej på skam.” (Psalm 22: 4-6)
Satan slog med sina hårda frestelser [Yahushuas] hjärta. Frälsaren kunde inte se genom gravens portar. Hoppet presenterade inte för Honom resningen ur graven som erövrare eller berättade för Honom om Faderns godkännande av offret. Han fruktade att synden var så kränkande för [Yahuwah] att deras separation skulle vara evig. Kristus kände den ångest som syndaren kommer att känna när barmhärtighet inte längre går i förbön för den skyldiga rasen. Det var en förnimmelse av synden som lade Faderns vrede över Honom som människas suppleant, som gjorde bägaren Han drack så bitter och krossade hjärtat på [Yahuwahs Son] … Plötsligt lyfte dysterheten från korset och i klara, trumpetliknande toner, som tycktes klinga igenom hela skapelsen, ropade [Yahushua]: ”Det är fullbordat!” ”Fader, i Dina händer anförtror Jag Min ande.”. Frälsarens ansikte strålade av en härlighet likt solen. Han böjde sedan huvudet på sitt bröst och dog.
Mitt i det fruktansvärda mörkret, till synes övergiven av [Yahuwah], hade [Yahushua] tömt människors olyckors bägare. Under de fruktansvärda timmarna hade Han förlitat sig på bevisen som Han framtills då hade fått av sin Fader. Han var bekant med sin Faders karaktär; Han förstod Hans rättvisa, Hans barmhärtighet och Hans stora kärlek. Genom tro vilade Han i Honom som det alltid hade varit Hans glädje att lyda. Och som i underkastelse Han förpliktat sig till [Yahuwah], drog sig känslan av att förlorat sin Faders ynnest bort. Genom tro segrade [Yahushua]. 3
Yahushua utarbetade vår frälsning så att vi genom tro på Honom kan acceptera Hans segrar för vår egen räkning genom tro. Detta är den tro de 144 000 kommer att ha som gör att de kan stå inför Yahuwah utan fel. De har lärt sig hemligheten till frälsningen: att välja att tro på Yahs löften, oavsett vad deras känslor säger, och lita på Honom, om så himlen faller.
Tvivlan på Yahs ord är det största hindret i kampen mot synd och jaget. Ända sedan Eva valde att tro ormens ord (“Inte skall ni dö!” 1 Mosebok 3: 4) istället för Yahuwahs ord (“Ty på den dag du äter av det ska du säkert dö.” 1 Mosebok 2:17) varje son och dotter av Adam har tvivlat på Yahs ord.
Det är här som tron på Yahushua kommer in. Och, som med allt annat, är det en gåva. Yahuwah har gett var och en en viss grad av tro. (Se Rom. 12: 3.) Detta mått av tro är tillräckligt för att en person som ber om att få tilltro till Yahushua, den tro Han fullbordade genom sin lidelse, väljer att tro att man blir tilldelad Yahushuas tro. “[Yahuwah] har möjliggjort det för alla syndiga människor att segra genom tro på den lovade Frälsaren.” 4
Alltför ofta utövar människor tro i början av sin Kristna vandring, men blir efter en tid förvirrade och tror att de måste göra någon del av arbetet med att övervinna på egen hand. Alla sådana ansträngningar slutar i gravt misslyckande. De utövar tro på att tro att Yahuwah har förlåtit dem för tidigare synder, men misslyckas när de inte fortsätter att utöva tro på att Yahushua ger dem Hans tro för att segra över aktuella frestelser.
Segrande Kristet leverne, lydnad som gör att du kan stå inför Yahuwah fläckfri, hittas endast när Yahushua lever i dig. Detta är ”den hemlighet som genom tider och släktled varit dold men nu har uppenbarats för hans heliga. För dem ville Yah göra känt vilken rikedom på härlighet hedningarna har i denna hemlighet – Kristus i er, härlighetens hopp.” (Se Kolosserbrevet 1:26-27.)
Det betyder att du väljer att tro att Yahushua har övervunnit i allt du frestas i. Du väljer att tro att Han har gett dig den segern Han vann för dig. Du väljer att tro detta eftersom Hans ord säger att det är sant, och du behöver inget annat ”bevis” för att tro det. Hans ord räcker på grund av vem Han är: ren kärlek, total kunskap, fullständig rättvisa, och absolut makt.
Tro är en gåva. Men finns det något för dig att göra: du måste välja att tro. Välj att lita dagligen. Studera Yahuwahs kärleksfull karaktär (1 Johannes 4: 8). Lita på att Han gläder sig i kärleksfullhet och rättvisa (Jeremia 9:23-24). Tron som vårdas kommer att växa snabbt. Gör det till en vana att lita, oavsett vad dina känslor säger. Bara för du har välsignelsen av goda känslor så utövar du inte tro. Tro utövas när du inte känner de varma känslorna utan väljer att lita trots dina känslor. ”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.” (Hebreerbrevet 11: 1)
Gör det till en vana att uttrycka tacksamhet för allt. “Var alltid glada, be oavbrutet och tacka Yah under alla livets förhållanden. Detta är Yahuwahs vilja med er i Yahushua.” (Se 1 Thessalonikerbrevet 5: 16-18.) Detta är ett positivt bud. Om du gör det blir du välsignad. När prövningen kommer, som den alltid gör i detta liv, väljer du att lita. Leta efter något i varje situation att tacka din himmelske Fader för.
Att uttrycka tacksamhet till Yahuwah för Hans många välsignelser är nyckeln till att utveckla tro. Erkännandet av Yahuwahs gåvor lyfter upp tacksamhet ur hjärtat. Tacksamhet väcker kärlek som i sin tur utvecklar tron på att det Ham lovat skall Han också utföra. Studera Yahuwahs karaktär. Se Hans kärleksfulla vänlighet i Hans handlingssätt med andra. Han är säker att lita på!
Acceptera idag genom tro att himlen har tillhandahållit allt som behövs för din eviga frälsning: förlåtelse för tidigare synder och seger över aktuella frestelser. “Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Yahushua har blivit döpta till Hans död? Vi är alltså genom dopet till döden begravda med Honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Yahushua uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.” (Se Rom 6: 3-4.)
Acceptera Yahuwahs gåva och lev ett helt nytt liv genom att acceptera Himmelens gåva: Yahushuas tro.
1 Noah Webster, American Dictionary of the English Language, 1828.
2 n/a
3 E. G. White, Desire of Ages, s. 753 and 756, emphasis supplied.
4 E. G. White, Manuscripts, Vol. 6, s. 147.
5 Vi har ersatt de hedniska namnen och titlarna på Fadern och Sonen med de ursprungliga hebreiska Namnen. – WLC Teamet
Himmelens formel för att hitta dolda sanningar
Kvarstoden, de som kommer att stå upp för vad som är rätt i den sista tiden, har fått en speciell välsignelse som ingen tidigare generation någonsin har fått. Den sista generationen har alla tidsåldrars uppenbarade ljus. De sanningar som patriarker och profeter önskade veta och längtade efter att förstå har öppnats för förståelsen för alla som i dag kommer att söka sanningen.
Kvarstoden, de som kommer att stå upp för vad som är rätt i den sista tiden, har fått en speciell välsignelse som ingen tidigare generation någonsin har fått.
Den sista generationen har alla tidsåldrars uppenbarade ljus.
Satan är en ständigt vaksam fiende. Med varje stråle av uppenbarat ljus har han försökt så förvirring, misstag, stolthet, och till och med glömska. Många viktiga sanningar har gått förlorade och dolts under årtusenden av accepterade fel, antaganden, och traditioner. Sanningen i sig kan dock inte förstöras. Det finns många heliga ädelstenar bland misstagens skräp. Den som söker sanning måste vara både ödmjuk och flitig i sin sökan av dessa spridda juveler.
Om en person har växt upp med felaktiga övertygelser så kan sökandet efter sanninge vara mycket förvirrande. Sanningen, oavsett hur ren, kan kännas emotionellt fel, om den strider mot en persons grundläggande övertygelser. Yahuwah har inte lämnat någon till att kämpa ensam. Han har i sitt ord tillhandahållit en standard genom vilken vem som helst kan urskilja vad som är sanning och vad som är fel. Denna regel är att använda den sammanvägda vikten av bevis.
Ett misstag som många ovetande gör kallas “proof texting”. Detta händer när en hel tro byggs på ett enda textstycke, och ignorerar andra texter som skulle förändra innebörden eller tolkningen av detta textbevis. Det är sant att ”Hela Skriften är utandad av Yahuwah och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.” (2 Timotheosbrevet 3:16-17) Detta betyder dock inte att en enda vers kan användas som underlag för en lära medan andra verser om ämnet ignoreras. Allvarliga teologiska misstag görs när denna metod för att fastställa läror används.
Ett exempel på en falsk lära baserad på “bevistextning” är tron på själens odödlighet och ett evigt brinnande helvete. Denna lära extrapoleras från liknelsen om den rika mannen och Lazarus (se Lukas 16: 19-31) och en text i Uppenbarelseboken som säger: “Röken från deras plåga stiger upp i evigheternas evigheter. De har ingen ro eller vila vare sig dag eller natt, dessa som tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket med dess namn.” (Uppenbarelseboken 14:11) För att använda dessa stycken för att bevisa att själens odödlighet och ett ständigt brinnande helvete så måste bevisets vikt (som rättfärdigar andra slutsatser) ignoreras.
Exempel på felaktiga läror som vidmakthålls genom “bevistextning”:
En felaktig tillämpning eller åsidosättande av Skrifterna har också lett till att många uppriktiga kristna upprätthåller och observerar hedniska helgdagar:
Ett annat vanligt misstag som görs genom “proof texting” är tron att Sabbaten ska observeras från solnedgång till solnedgång. Hela denna praxis bygger på en endaste vers i Skrifterna: “En vilosabbat skall den vara för er, och ni skall då fasta. På kvällen den nionde dagen i månaden skall ni hålla denna sabbatsvila, från kväll till kväll.” (3 Mos. 23:32) Den sammanlagda vikten av bevis ur Skrifterna visar att dagar på den bibliska kalendern faktiskt börjar vid gryningen!
Många omhuldade traditioner bygger på ingenting annat än bevistextning. För att vara säker på att man har nått sanningen måste sökaren efter sanningen samla alla verserna om ämnet som studeras. När varje text har studerats noggrant i sitt sammanhang är förklaringen som inte motsäger dessa den riktiga och korrekta tolkningen av Skrifterna. Jesaja 28 innehåller en lång varning mot falska lärdomar som envist vidhållits av de som inte använder bevisens vikt som regel för att tolka Skrifterna.
Kapitlet börjar med ett verop: “Ve dig, du stolta krona av Efraims druckna män, du vissnande blomma av hans strålande härlighet på bergskrönet ovanför de vinberusades bördiga dal.” (Jesaja 28: 1) Andlig stolthet är en av de mest dolska synderna. Det är extremt svårt att få någon som är andligt stolt att studera med ett öppet sinne. I Bibeln används berusande vin upprepade gånger som en symbol för falsk läran. Således är detta stycke en varning till alla som klamrar sig fast vid misstag och är stolta över sin felaktiga tro.
Men också dessa raglar av vin och vinglar av starka drycker. Både präst och profet raglar av starka drycker. De är berusade av vin och vinglar. De raglar när de profeterar, de stapplar när de skipar rätt.
Alla bord är täckta med vämjeliga spyor, det finns ingen ren fläck.
Vem kan han lära förstånd? För vem förklarar han budskapet? Dem som just är avvanda från modersmjölken, nyss tagna från modersbröstet? (Jesaja 28: 7-9)
Att ta verser ur sitt sammanhang och bygga ett helt trossystem på dem kommer alltid att leda till antaganden, falska läror, och fel – Babylons vin.
Inte heller pastorer och kyrkledare är immuna mot denna praxis.
Att ta verser ur sitt sammanhang och bygga ett helt trossystem på dem kommer alltid att leda till antaganden, falska läror och fel – Babylons vin. Inte heller pastorer och kyrkledare är immuna mot denna praxis.
Men det finns hopp för alla som ångrar sig och kommer till Yahuwah som ett litet barn som försöker bli lärd av Honom. Metoden för att fastställa sanningen är tydlig:
Ty det är bud på bud, bud på bud, ljud på ljud, ljud på ljud, lite här, lite där! (Jesaja 28:10)
Här uppmanar Yahuwah att om denna metod används så kommer hjärtat som hungrar att finna sanning och vila för själen. Tyvärr avslöjar det också att för många människor avvisar Yahuwahs förordnade metod för att förstå sanningen:
Han som en gång sade till dem: Här är viloplatsen, låt den trötte vila. Här är vederkvickelse. Men de ville inte höra. Och Yahuwahs ord blev för dem bud på bud, bud på bud, ljud på ljud, ljud på ljud, lite här, lite där. Så skall de, bäst de går, falla baklänges och krossas, bli snärjda och fångade. (Se Jesaja 28:12 och 13.)
En annan biblisk standard för att fastställa sanningen förkunnas i 2 Kor. 13: 1: “Efter två eller tre vittnens samstämmiga vittnesmål skall varje sak avgöras.” Detta var standarden som fastställts av Yahuwah själv i frågor om civila tvister:
Det är inte nog om bara ett vittne träder upp mot någon som anklagas för ett brott eller en synd, vilken synd han än kan ha begått. Efter två eller tre vittnens utsago skall var sak avgöras. (5 Mosebok 19:15)
Efter två eller tre vittnens utsago skall han dödas. Ingen skall dömas till döden efter endast ett vittnesmål. (5 Mosebok 17: 6)
Om någon dödar en annan, skall mördaren dödas efter vittnens utsago. Men en enda persons vittnesmål är inte nog för att döma någon till döden. (4 Mosebok 35:30)
Denna standard som regel för uppförande upprepades av Frälsaren när Han sade:
Om din broder har begått en synd, så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig, har du vunnit din broder. Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak må avgöras efter två eller tre vittnens ord. (Matteus 18:15-16)
Yahushuas användning av denna princip för mer än bara brott som krävde dödsstraffet avslöjar att det är en levnadsstandard som kan tillämpas på andra områden.
Repetitionsprincipen är mycket viktig om man skall studera sanningen. När Josef stod inför Farao för att tolka hans drömmar så förklarade han: “Det var detta jag menade när jag sade till farao: Vad Eloah tänker göra har Han låtit farao veta. Att farao har haft drömmen två gånger betyder att detta är fast bestämt av Eloah och att Han skall låta det ske snart.” (1 Mosebok 41:28, 32) Ingen lära ska fastställas på en enda vers. Snarare kommer Yahuwah alltid att ge en vikt av bevis som sökaren efter sanningen kan skapa sund teologi uppå.
Bevisets vikt för utredning och studie uppmuntrar oberoende tankar.
Det ger skydd från populära fel och bedrägerier.
Yahuwah visste att efter cirka 6 000 år så skulle Satan ha ett berg av lögner och illusioner för att dölja eller förvrida sanningen. Men som i alla andra nödsituationer har Han kärleksfullt tillhandahållit ett säkert sätt genom vilket varje enskild själ kan studera och upptäcka sanningen för sig själv. Bevisets vikt för utredning och studie uppmuntrar
oberoende tankar. Det ger skydd från populära fel och bedrägerier.
Ingen väljer medvetet att hålla sig fast vid fel, men ofta görs det genom okunnighet och förkärlek till tradition. Ingen ska se till någon annan människa, vare sig personen är en pastor, en kyrkans tjänsteman, en förälder, en make, eller en lärare, för att definiera vad som är sanning. Ålder förvandlar inte fel till sanning. Du är själv ansvarig gentemot Yahuwah och måste därför själv studera. Ingen kan räddas åt dig. Om du vill bli frälst och undkomma de ogudaktiges förstörelse, så måste du själv söka efter, acceptera, och lyda sanningen.
Om då dessa tre män fanns i landet: Noa, Daniel och Job, så skulle de genom sin rättfärdighet rädda endast sina egna liv, säger Yahuwah.
Så skulle, så sant Jag lever, säger Yahuwah, dessa tre män, om de befann sig i landet, varken kunna rädda sina söner eller sina döttrar. Endast de själva skulle räddas. (Se Hesekiel 14:14, 18.)
Många känner sig mycket osäkra, till och med rädda för att studera själva. De vill bli tillsagda vad de ska tro av en myndighetsfigur. Det är inte Yahuwahs plan att alla tvivel kommer få ett svar denna sida av evigheten. Om varje tvivel löstes och varje fråga besvarades så skulle det inte finnas något utrymme för tro och det är genom konflikt med tvivel som tro stärks.
Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag. Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Yahushua uppenbarar sig. Honom älskar ni utan att ha sett Honom, och fastän ni ännu inte ser Honom, tror ni på Honom och jublar över Honom i obeskrivlig, himmelsk glädje, då ni nu är på väg att vinna målet för er tro, era själars frälsning. (Se 1 Petrusbrevet 1: 6-9.)
Var aldrig rädda för att studera på egen hand. Var aldrig rädd för att vara den enda du känner som har en viss tro. Om dina övertygelser har studerats i Skrifterna med hjälp av bevisets vikts så kan du behöva stå ensam …
men hela himlen står bakom dig.
Var aldrig rädda för att studera på egen hand. Var aldrig rädd för att vara den enda du känner som har en viss tro. Om dina övertygelser har studerats i Skrifterna med hjälp av bevisets vikts så kan du behöva stå ensam, men hela himlen står bakom dig. Strax före Yahushuas död gav Han den tröstande försäkran: “Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er. Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i Mitt namn, Han skall lära er allt och påminna er om allt vad Jag har sagt er.” (Johannes 14:18, 26.)
Men Jag säger er sanningen: Det är bäst för er att Jag går bort. Ty om Jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när Jag går bort, skall Jag sända Honom till er. Och när Han kommer, skall Han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom: Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när Han kommer, sanningens Ande, då skall Han föra er in i hela sanningen. Ty Han skall inte tala av sig själv, utan allt det Han hör skall Han tala, och Han skall förkunna för er vad som kommer att ske. (Johannes 16: 7, 8, 12, och 13)
För länge sedan förutsåg Yahuwah förvirringen som regerar vid tidens slut. Han nedtecknade i Skrifterna de regler så att du har möjlighet att veta hur du ska förstå sanningen på egen hand, att skilja sanningen från fel, antagande, och tradition. Yahuwah är säker att lita på. Håller dig fast vid Hans löfte att Han skall leda dig in i all sanning. Han som har lovat att leda dig in i all sanning kommer att hålla ditt sinne skyddat från fel. Han kommer att avslöja för dig individuellt vad den sammanlagda vikten av bevis avslöjar.
Hela universum väntade med spänning. Det var en katastrof som ingen någonsin hade kunnat föreställt sig. Förlustpotentialen var obegränsad. Aldrig tidigare hade en sådan kris skådats. Vad skulle Yahuwah göra? Vad kunde Yahuwah göra?
När Satan lurade Adam och Eva in i synden var det ingen spontan handling. Det var en noggrant utformad, välplanerad attack mot den gudomliga regeringens grundval. På spel stod den gudomliga lagen, uppå vilken alla skapade varelsers lycka vilar. Den gudomliga lagen är en avskrift av den gudomliga karaktären. Synd ifrågasatte Yahuwahs karaktär som alltid och evinnerligt har varit KÄRLEK: “Kärleken är av Yah, och var och en som älskar är född av Yah och … ty Yah är kärlek.” (Se 1 Johannesbrevet 4:7-8.)
Satan trodde att han hade snärjt Yahuwah i en omöjlig situation. Den gudomliga lagen förkunnade döden som straff för all överträdelse. Om Adam och Eva syndade och sedan åt av frukten från livets träd så skulle Satan vinna genom att ha odödliga syndare och därigenom framställa Yahuwah som lögnare. Om, å andra sidan, Yahuwah straffade det skyldiga paret med döden kunde Satan då framställa Honom som hämndlysten och oförlåtande. Men om Yahuwah förlät paret utan straff, kunde Satan fortfarande hävda att Yahuwah var en lögnare – för att Han ändrade sin lag för att förlåta syndaren.
I denna allvarliga fara visade Yahuwah sin visdom och förvånade Satan med en för honom tidigare okänd attribut av den gudomliga karaktären. Yahuwah var nådig mot Adam och Eva. Detta förvånade Satan. Han förstod inte nåd.
Nåden är “Guds fria, omeriterade [ej förtjänta] kärlek. …” (Noah Webster, American Dictionary of the English Language, 1828) Ingen hade någonsin syndat så ingen hade tidigare behövt nåd. Det var en hittills okänd kvalitet.
När Yahuwah konfronterades med den fruktansvärda nödsituationen så räckte Yahuwah ut omedveten, oförtjänt förlåtelse till den fallna människorasen samtidigt som Han inte ändrade den perfekta, gudomliga lagen. Han lovade att Hans Son skulle dö i stället för människan. “För syndens lön är döden, men Yahuwahs gåva är evigt liv i Yahushua, vår Mästare.” (Rom. 6:23)
När Han förklarade denna underbara, och lagliga, transaktion för Nikodemus, sade Frälsaren: “Ty så älskade Yahuwah världen att Han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på Honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Yahuwah sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom.” (Se Johannes 3: 16-17.)
Genom att offra sin Sons liv kunde Yahuwah “I den tid som nu är … visa sin rättfärdighet: att Han själv är rättfärdig, när Han förklarar den rättfärdig som tror på Yahushua.” (Se Rom. 3:26.) Lagen, som inte kunde ändras eftersom den “är helig och budordet heligt, rätt och gott” (Rom. 7:12) skulle stå kvar men syndarna fick en andra chans att välja lydnad och liv, eller uppror och död. De fick en andra chans att välja eftersom lagkravet uppfylldes i Yahushuas död.
Paulus förstod den långtgående betydelsen av denna gudomlig nådehandling när han skrev:
I Honom är vi friköpta genom Hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som Han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som Han hade fattat i Yahushua, den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Yahushua sammanfatta allt i himlen och på jorden. (Efesierbrevet 1: 7-10)
Alla skulle väl instämma att Yahuwah var nådig när Han förlät syndarna. Men Paulus säger att Han var klok och insiktsfull! Det låter nästan förmätet att säga att Yahuwah var klok när Han valde att förlåta.
Förtänksamhet [eng. Prudence ] innebär försiktighet när man överväger och konsulterar de mest lämpliga medlen för att uppnå värdefulla syften och utöva klokhet [eng. Sagacity ] när man väljer ut dem. Förtänksamhet skiljer sig från visdom i det att förtänksamhet innebär mer försiktighet och återhållsamhet än vishet gör, eller utövas mer för att förutse och undvika det onda, än genom att planera och genomföra det som är gott. (Noah Webster, American Dictionary of the English Language, 1828)
Paulus kunde säga att Yahuwah var klok och försiktig eftersom han fattade att frälsningsplanen etablerade den gudomliga lagen för evigt som helig och oföränderlig, medan Han fortfarande återlöste och räddade den förlorade rasen. Denna komplicerade men allomfattande plan krävde att mänsklighetens Frälsare skulle vara både Förlossare och äldre bror för varje son och dotter till Adam. ”Ty dem som Han i förväg har känt som sina har Han också förutbestämt till att formas efter Hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder.” (Rom. 8:29)
Yahushua är förlossaren genom det faktum att det var Hans död som tillät Yahuwah att vara rättfärdig och ändå rättfärdiga syndare. Dessa sanningar predikas varthelst Kristendomen hörs. Det man missförstår är att vår Frälsare också är vår äldre bror.
Som vår äldre bror gav Yahushua oss ett exempel på hur vi kan leva ett syndfritt liv. Detta är en mäktig sanning som Satan har försökt dölja genom olika lögner. En av de mest utbredda av dessa lögner är tron att Yahushua tog på sig Adams natur före syndafallet. Detta är ett problem eftersom Adams natur före fallet var annorlunda än hans natur efter att han syndade. Om Yahushua tog på sig Adams natur före fallet så kunde Han inte vara vår äldre bror och vårt exempel för att Han skulle ha en fördel över oss. Detta skulle stödja Satans ursprungliga anklagelser om att Yahuwah är kärlekslös och orättvis.
Yahushua hade vår natur. Han upplevde allt som Adams barn kan drabbas av. Paulus uppmärksammade detta faktum som den främsta anledningen till att tro på honom som vår Frälsare!
Då vi nu har en stor överstepräst, Yahushua, Yahs Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid. (Se Hebreerbrevet 4: 14-16.)
Om Frälsaren inte hade samma natur som vi alla delar, så kunde Han inte ha varit vårt exempel. Dessutom skulle hela frälsningsplanen ha förstörts om Yahushua hade tagit Adams natur före syndafallet eftersom ingen varelse någonsin hade varit föremål för döden före syndafallet.
Det faktum att Yahushua frestades “i allt liksom vi, men utan synd” ger alla uppmuntran att vi också kan övervinna på samma sätt som Frälsaren gjorde. Hemligheten till Yahushuas konsekventa seger i striden mot synden och Satan kan skönjas i Hans lika konsekventa förtröstan på sin Faders styrka. Han sade tydligt: “Jag kan inte göra något av Mig själv.” (Johannes 5:30) Genom att anförtro allt till sin himmelske Fader fick Yahushua styrkan att leva ett syndfritt liv och övervann precis som alla kan övervinna. Han utövade ingen makt som inte är vårt privilegium att också utöva genom tro på Honom. Om Yahushua på något sätt hade en större fördel jämfört med dem som Han kom för att rädda, skulle Satans anklagelser om att Yahuwah var orättvis bevisas sanna.
Skrifterna visar tydligt att Yahuwah är både barmhärtig och rättvis.
Så säger Yahuwah:
“Den vise skall inte berömma sig av sin vishet,
den starke inte av sin styrka och den rike inte av sin rikedom.
Den som vill berömma sig, han skall berömma sig av att han har insikt och känner Mig:
Att Jag är Yahuwah,
som verkar med nåd, rätt och rättfärdighet på jorden.
Ty däri har Jag min glädje, säger Yahuwah. (Se Jeremia 9:23, 24.)
Det skulle vara att hålla mänskligheten mot en högre standard än vad som krävdes av Yahuwahs egen Son. Inte heller skulle det vara nådigt att straffa överträdare för att de inte lyckats uppnå den höga standarden om inte segern fritt erbjöds åt alla. Förlösningsplanen tystar alla Satans anklagelser mot den gudomliga regeringen. Korset knöt samman rättvisa och barmhärtighet i ett band som aldrig skulle brytas. “Hans frälsning är nära dem som fruktar Honom … Nåd och sanning skall där mötas, rättfärdighet och frid kyssas.” (Psalm 85: 10, 11)
Många kristna idag tror att de kommer att synda och fortsätta att synda framtill Hans Andra Ankomst. Det här är djävulens lögn. Bibelns sista bok innehåller en högtidlig varning som alla bör uppmärksamma: “Se, Jag kommer snart och har Min lön med Mig för att ge var och en efter hans gärningar.” (Uppenbarelseboken 22:12) Det kommer inte att ges några andra chanser vid den Andra Ankomsten. När Han kommer så har Yahushua sin belöning med sig. Nu är det dags att få ditt liv i ordning. Nu, medan barmhärtigheten fortfarande kvarstår, är det dags att överlämna sig till Yahuwah och acceptera Hans hjälp för att övervinna all känd synd. Hans kärleksfulla inbjudan står fortfarande: “Sök skydd hos Mig för att sluta fred med Mig. Ja, fred må man sluta med Mig.” (Jesaja 27: 5)
Yahuwah är helt medveten om varje enskild sak om dig: dina hopp, dina drömmar, dina strider, dina svagheter, dina hemliga synder som inga andra vet om – och Han älskar dig ändå. ”Inget skapat är dolt för Honom, utan allt ligger naket och uppenbart för Hans ögon. Och inför Honom måste vi stå till svars.” (Hebreerbrevet 4:13)
Yahuwah är kärlek; Yahuwah är rättvis. Som den rättvise och barmhärtige himmelske Fader Han är så förväntar Han sig inte det omöjliga av sina jordbundna barn. Han vet att du inte har någon styrka i dig själv att övervinna ärvda och kultiverade tendenser till det onda. Det är här som många misslyckas. När de först blev kristna accepterade de genom tro Yahuwahs förlåtelse för synder i det förflutna. Men de misslyckas med en konsekvent seger i det dagliga livet när de börjar leva som om segern plötsligt var beroende av dem. Det är den inte. Alla som förlitar sig på sin egen vilja att övervinna synd misslyckas.
Hemligheten för hur man kan övervinna synd avslöjas i Filipperbrevet 4:13: “Allt förmår jag i Honom som ger mig kraft.” Genom att leva ett perfekt liv samtidigt som Han bar Adams natur efter syndafallet, fördömde Yahushua synden i köttet, vilket säkerställer seger för alla som genom tro, hävdar Hans seger för egen räkning.
Ty när Yahuwah, för vilken och genom vilken allting är till, skulle föra många söner till härlighet, måste Han fullkomna Honom genom lidanden, Han som för dem till frälsning. Yahushua som helgar och de som helgas är alla av en och samma släkt. Därför blygs Han inte för att kalla dem bröder,
Eftersom nu barnen hade fått del av kött och blod, fick Han på liknande sätt del av kött och blod, för att Han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv. Det är ju inte änglar utan Abrahams barn Han tar sig an. Därför måste Han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Yah och sona folkets synder. Eftersom Han själv har lidit och blivit frestad, kan Han hjälpa dem som frestas. (Hebreerbrevet 2:10, 11, 14-18)
Full och riklig hjälp har tillhandahållits alla som kommer att överlämna allt till sin Skapare och Förlossare. Jeremias bok innehåller ett vackert löfte för alla som genom tro kommer att hävda Yahushuas seger över synden: “Detta är det förbund som Jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger Yahuwah: Jag skall lägga Min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Elohim och de skall vara Mitt folk.” (Se Jeremia 31:33.)
Lita på Yahuwahs ord; välj idag att acceptera den frälsning som Han har gjort tillgänglig för dig. ”Om du kan, säger du. Allt förmår den som tror.” (Markus 9:23)
Yahuwahs oändliga visdom och gränslösa kärlek utformade en plan där den syndiga, fallne människan kunde återställas den gudomliga ynnesten. Denna plan omfattade mycket mer än mänsklighetens lagliga förlösning från Satans kontroll. Det krävde också återställandet av den gudomliga karaktären i människans själ. Det är detta hopp, fullständig återställning tillbaka till den gudomliga avbilden, som Paulus hänvisade till. Och det är detta arbete som Yahushua engagerar sig i just nu.
För att undervisa i vad frälsningsplanen innebar och omfattade så befallde Yahuwah Mose att bygga ett tabernakel vars tjänster och själva konstruktion skulle instruera mänskligheten. “De skall göra en helgedom åt Mig, så att Jag kan bo mitt ibland dem.” (2. Mosebok 25:8) Höjdpunkten av dessa heliga tjänster var den årliga ceremonin som hölls på Försoningsdagen.
Detta var årets högsta dag. Det var en fruktans och bävans dag … och enorm spirituell välsignelse. Dagen föregicks av djup och innerlig självrannsakan och bönfull omvändelse. Det var på Försoningsdagen som de synder de hade omvänt från utplånades – både från Himmelens skrivböcker såväl som individens karaktär.
Denna enorma gåva, accepterad genom tro, tillät folket att en gång om året få börja om på nytt med ett rent samvete. De som hade överfört sina synder till helgedomen i förväg, genom bekännelse och omvändelse, kunde genom hävda ett förnyat hjärta. Det här är arbetet, det speciella reningsarbetet, som utfördes på Försoningsdagen och det är ännu tillgängligt för alla som, liksom det forntida Israel, är botfärdiga och vill omvända sig.
Under tabernaklets dagliga tjänst överfördes den botfärdiges synder till helgedomen genom djurblod: lamm, get, och tjur. Blod transporterades till helgedomen och den ångrande syndaren ansågs förlåten, även om uppteckningen av dennes synd var kvar. På Försoningsdagen gick översteprästen in i tabernaklets heligaste rum. Han gick in en gång varje år, men det var under den här tjänsten som alla upptecknade synder utplånades.
I det främre rummet [det Heliga] går alltid prästerna in och förrättar sin tjänst.
I det andra rummet [det Allraheligaste] går endast översteprästen in en gång om året, och då aldrig utan blod, som han bär fram för sina och för folkets oavsiktliga synder. Därmed visar den helige Ande att vägen till det allra heligaste ännu inte har uppenbarats, så länge det främre rummet består. (Hebreerbrevet 9:6-8)
Det jordiska tabernaklet gavs för att lära oss om de rättsliga transaktionerna som gjordes i den himmelska helgedomen för syndarnas frälsning. Tjänsterna i det jordiska tabernaklet gjordes med lammblod. De himmelska tjänsterna utförs med Yahushuas egna blod: “Yahs lamm som tar bort världens synd.” (Se Johannes 1:29) Den jordiska helgedomen var symbolisk för vad som skulle ske i det himmelska, efter Yahushuas död.
Detta [det jordiska tabernaklet] är en bild av den tid som nu är: gåvor och offer frambärs, men de kan inte fullkomligt rena samvetet hos dem som offrar. Liksom när det gäller mat och dryck och olika slags reningar, så är det här fråga om yttre föreskrifter fram till tiden för en bättre ordning. (Hebreerbrevet 9:9, 10)
Djurens blod kunde inte rena någon från synd. Deras blod hade inte den befogenheten eller makten. De var bara symboler som pekade fram till det ultimata offret för synd: Yahushua.
Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram. Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. Men nu ligger i dessa offer en årlig påminnelse om synder. Ty det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna utplåna synder. (Hebreerbrevet 10:1-4)
Endast Yahushuas blod kan rena oss från synd. De som kom till den jordiska helgedomen utövade tro på att när Frälsaren väl kom så skulle den slutliga förlåtelsen, rensningen, och restaureringen äga rum.
Men nu har Yahushua kommit som överstepräst för det goda som vi äger. Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, gick Han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning.
Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, hur mycket mer skall då inte Yahushuas blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Eloah. Ty Yahushua har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Yahuwah.
Därför är Yahushua medlare för ett nytt förbund, för att de kallade skulle få det utlovade eviga arvet, sedan Han genom sin död hade friköpt oss från överträdelserna under det första förbundet. (Hebreerbrevet 9:11-15)
Om djurens blod accepterades symboliskt som tecken på renandet från synd genom tro, hur mycket mer accepterat är inte då blodet från Yahs egen Son?
“Så renas enligt lagen nästan allt med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.” (Hebreerbrevet 9:22) Eftersom Yahushuas blod har utgjutits finns det ingen fördömelse av dem som genom tro på Honom har omvänt sig från sina synder och accepterat Hans förlåtelse och rening.
Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Yahushua. (Se Rom 8:1)
Efter att Yahushua, Yahs lamm, dog för världens synder så återvände Han till den himmelska helgedomen. Där gick Han in i den himmelska fristaden för att försona alla syndare som söker Honom. Vad som hade gjorts för troende genom tro på den kommande Frälsaren skulle nu göras i verkligheten.
Alltså måste avbilderna av de himmelska tingen renas med dessa medel, men de himmelska tingen själva renas med bättre offer än de medlen. Ty Yahushua gick inte in i en helgedom som är gjord med händer och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Yahuwahs ansikte för vår skull. Inte heller gick Han in för att offra sig många gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. I så fall hade Han varit tvungen att lida många gånger alltsedan världens grund blev lagd. Men nu har Han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. (Hebreerbrevet 9: 23-26)
Yahushuas död på korset var en gång för alla. Aldrig mer skulle Han behöva dö. Han, det perfekta lammet, frambars en gång för de mångas överträdelser. Nu erbjuds förlåtelse, fullständigt och fritt, till alla som kommer till Honom och genom tro accepterar gåvan som köptes mot ett så dyrbart pris. “Om vi bekänner våra synder, är Han trofast och rättfärdig, så att Han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” (1 Johannes 1:9)
Och liksom det är bestämt om människan att hon en gång skall dö och sedan dömas, så blev Yahushua offrad en gång för att bära mångas synder, och Han skall en andra gång träda fram, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på Honom. (Hebreerbrevet 9:27-28)
Skrifterna presenterar Yahushua som stående i Yahuwahs närvaro och till och med i detta nu erbjuder sitt blod som försoning för dina synder. Han väntar med längtan på att rena och återställa alla som kommer till Honom i tro. Den jordiska helgedomen pekade på vad som är tillgängligt NU och väntar bara på att du accepterar det genom tro.
Alla andra präster står dag efter dag och förrättar sin tjänst och bär gång på gång fram samma offer, som aldrig kan ta bort synderna. Men Yahushua har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och Han har satt sig på Yahuwahs högra sida och väntar nu på att Hans fiender skall läggas som en fotpall under Hans fötter. Genom ett enda offer har Han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga.
Om detta vittnar också den helige Ande för oss. Först säger Han: Detta är det förbund som Jag skall sluta med dem efter denna tid säger Yahuwah. Och sedan: Jag skall lägga Mina lagar i deras hjärtan och skriva dem i deras sinnen, och deras synder och överträdelser skall Jag aldrig mer komma ihåg. Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer. (Hebreerbrevet 10:11-18)
När Yahushua kommer i himmelens moln, kommer domen att vara över. Det har redan beslutats vem som ska förklaras förlåter och vem som förblir evigt skyldig. Ett av Yahushuas sista uttalanden som står nedtecknade i Skrifterna klargör detta: “Se, Jag kommer snart och har min lön med Mig för att ge var och en efter hans gärningar.” (Uppenbarelseboken 22:12)
Om Frälsaren kan ha med sig sin belöning följer det att det redan har fastställts vem som får vilken belöning: vem som beviljas evigt liv och vem som kommer att konsumeras i eldsjön med djävulen och hans änglar.
Medan nåden fortfarande kvarstår är det dags att göra ditt kall och val säkert. Sök i ditt hjärta, erkänn dina fel, och omvänd dig. Be till Yahuwah denna bön: “Utrannsaka mig, Yahuwah, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar. Se till om jag är på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.” (Psalm 139:23, 24)
Den sista generationen består av de som kallas ut från Babylon. De kallas ut från de fallna kyrkorna; de kallas ut ur tradition, misstag, synd, och avfall. Och när de svarar på uppmaningen att lämna Babylon och lyder sin Skapare så genomförs en underbar omvandling: de välsignas med total rening. De ges ett nytt hjärta och en ny ande. De återställs till den gudomliga avbilden.
”Ty Jag skall hämta er från folken och samla er från alla länder och föra er till ert land.
”Jag skall stänka rent vatten på er, så att ni blir rena. Jag skall rena er från all er orenhet och från alla era avgudar.
”Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött.
”Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter Mina stadgar och håller Mina lagar och följer dem. Så skall ni få bo i det land som Jag gav åt era fäder, och ni skall vara Mitt folk och Jag skall vara er Eloah. Jag skall frälsa er från all er orenhet. Jag skall kalla fram säden och låta den bli riklig och skall inte mer låta er drabbas av hungersnöd.” (Hesekiel 36:24-29)
Det här är vad din Frälsare väntar på att göra för dig. Han vill ge dig ett rent hjärta och en rättrådig ande. Han vill återställa i dig Yahuwahs gudomliga avbilden.
Acceptera den kärleksfulla inbjudan idag. Ångra. Rengörs. Och du kommer att accepteras i den älskade.
Ord och fraser läses eller hörs ibland i predikningar som man inte klart och tydligt förstår. Rättvisa genom tro är en sådan fras; ofta använd, sällan förstådd. Det är mycket viktigt att alla som önskar leva ett evigt liv med Yahuwah har en klar förståelse av exakt vad “rättfärdighet genom tro” är eftersom det är det enda sättet någon ska räddas på.
Att vara “rättfärdig” är att vara överens med den gudomliga lagen:
”Tillämpad på personer betecknar den en som är helig i hjärtat och iakttar de gudomliga buden i praktiken; som en rättfärdig man.” (Noah Webster, American Dictionary of the English Language, 1828.)
Skriften uppmanar: “Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.” (1 Timotheosbrevet 6:11) Endast de som följer rättfärdighet, de som i sina innersta tankar och känslor är överens med Yah, kommer bli räddade.
Problemet är:
Ingen rättfärdig finns, inte en enda; ingen förståndig finns, ingen finns som söker Yah. Alla har avvikit, alla har blivit fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda. (Se Romarbrevet 3:10-12)
Det är för att alla är syndare som rättfärdighet genom tro är en så dyrbar gudomlig gåva. Med hänvisning till Frälsaren förklarar Skrifterna:
”Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.” (Hebreerbrevet 4:15, 16)
Yahuwahs Son är en gåva som omfattar mycket mer än befrielse från synd. Det inkluderar också en nyskapelse av de innersta tankarna och känslorna i den gudomliga avbilden. Mänsklighetens Förlösare frestades på varje punkt du kan frestas på, men Han syndade aldrig. Därför kan Han genom sin död för dig ge dig sin egen rättfärdighet så att du kan stå inför Yahuwah som om du aldrig hade syndat.
Alltså, om någon är i Yahushua är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. Allt kommer från Yah, som har försonat oss med sig själv genom Yahushua och gett oss försoningens tjänst. Ty Yahuwah var i Yahushua och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och Han har anförtrott åt oss försoningens ord. Den som inte visste av synd, Honom har Yah i vårt ställe gjort till synd, för att vi i Honom skulle stå rättfärdiga inför Yah. (Se 2 Korinthierbrevet 5:17-19, 21)
Yahuwahs gåva är total regenerering från syndens symptom för alla som tror. Detta är Yahuwahs rättfärdighet och det kan endast erhållas genom tro eftersom det är en gåva. Ingen kan uppnå Yahushuas rättfärdighet genom sina egna ansträngningar eller verk:
”Ty ingen människa förklaras rättfärdig inför Honom genom laggärningar. Genom lagen ges insikt om synd.” (Romarbrevet 3:20)
Det är först när den botfärdige syndaren fattar tag om de dyrbara löftena genom tro som Han blir rättfärdig.
“Se, uppblåst och oärlig är hans själ i honom. Men den rättfärdige skall leva genom sin tro.” (Habackuk 2:4)
Paulus förklarade för de troende i Galatien:
Men eftersom vi vet att människan inte förklaras rättfärdig genom laggärningar utan genom tro på Yahushua, så har också vi satt vår tro till Yahushua för att vi skall stå som rättfärdiga genom tro på Yahushua och inte genom laggärningar. Ty genom laggärningar blir ingen människa rättfärdig. (Se Galaterbrevet 2:16)
”Ty så älskade Yahuwah världen att Han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på Honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” (Johannes 3:16) Men för att ta emot denna stora gåva och alla fördelar det medför så måste du utöva tro. Likväl förstås inte “tro” för vad det faktiskt är. Tro är tro, men det är också mycket mer.
”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.” (Hebreerbrevet 11:1)
Enkelt uttryckt är tro:
”Medvetandets samtycke till sanningen om vad som förklaras av en annan, vilande på dennes auktoritet och sannfärdighet, utan andra bevis; bedömningen att vad en annan säger eller vittnar är sanningen.” (Noah Webster, American Dictionary of the English Language, 1828.)
För att acceptera den rättfärdighet som Yahushua genomförde genom sitt perfekta liv måste man utöva tro för “utan tro är det omöjligt att behaga Yahuwah. Ty den som kommer till Yahuwah måste tro att Han är till och belönar dem som söker Honom.”. (Hebreerbrevet 11:6) Sann tro är inte känslor. Det är snarare det stilla beslutet att lita på Yahuwahs löfte på grund av vem och vad Han är, som inte behöver något annat bevis för att tro. Många människor väntar tills det att de känner starka känslor innan de anser att de har tro. Detta är ett misstag. Tiden det är absolut viktigast att utöva tro på är när du känner dig mest berövad av Yahuwahs kärlek och närvaro.
Många påbörjar sin Kristna vandring och utövar tro på Frälsaren att acceptera och förlåta dem. De tror till en början att Yahs Ande kommer att ges till dem och de döps gladeligen och litar på sin Förlossare. Men med tiden börjar många leva som om de kommer att räddas genom sina egna ansträngningar att lyda lagen. Detta var den fälla som galaterna föll in i. Paul frågade trubbigt:
Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Yahushua framställd för era ögon som korsfäst? Endast det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen eller genom att lyssna i tro? Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? (Se Galaterbrevet 3:1-3)
Det finns inget som någon kan göra för att på något sätt få frälsning. Det är en gåva som accepteras av tron på Yahuwahs löften.
Det finns inget som någon kan göra för att på något sätt få frälsning. Det är en gåva som accepteras av tron på Yahuwahs löften. Det första steget till att acceptera Yahushuas rättfärdighet genom tro är helt enkelt att göra valet att tro att det Han har sagt kommer Han att göra. Han har lovat dig:
”… den som kommer till Mig skall Jag aldrig någonsin kasta ut.” (Johannes 6:37)
För att inte tveka, uppmanar Han vidare:
”Kom till Mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall Jag ge er vila. Ta på er Mitt ok och lär av Mig, ty Jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty Mitt ok är milt, och Min börda är lätt.” (Matteus 11:28-30)
Det andra steget är att med tro acceptera att varningen till laodikéerna också gäller för dig.
Skriv till församlingens ängel i Laodicea: Så säger Han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, upphovet till Yahuwahs skapelse: Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm. Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall Jag spy ut dig ur Min mun. Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken. Jag råder dig att av Mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. (Se Uppenbarelseboken 3:14-18)
Du kan inte se dina synders djup i ditt eget hjärta. Därför är det nödvändigt att i tro acceptera att det laodikeiska löftet och villkoret gäller för dig själv. Då och först då kommer den stora Läkaren att kunna tillhandahålla det gudomliga botemedlet. Detta mottas i tro på de stora och värdefulla löftena. Be med David:
”Yahuwah, var mig nådig enligt Din godhet, utplåna mina överträdelser enligt Din stora barmhärtighet. Två mig ren från min missgärning, rena mig från min synd. Rena mig med isop, så att jag blir ren, två mig, så att jag blir vitare än snö. Skapa i mig, Yahuwah, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande.” (Psalm 51:3, 4, 9, 12)
Välj att tro att Han har gjort detta eftersom Han har lovat att Han skall göra det.
”När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst vid Yahushua, trons upphovsman och fullkomnare …” (Hebreerbrevet 12: 1, 2)
Yahushua kom för att uppenbara att gudomlighet i kombination med mänsklighet inte begår synd. De som accepterar Yahushuas rättfärdighet genom tro kommer att upptäcka att när de gör Yahuwahs vilja så följer de bara sina egna önskningars uppmaningar.
”Detta har ni blivit kallade till. Yahushua led ju i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni skulle följa i Hans fotspår. Han hade inte begått någon synd, och svek fanns inte i Hans mun. Och våra synder bar Han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom Hans sår har ni blivit botade.” (1 Petrusbrevet 2:21, 22, 24)
Rättvisa genom tro är mer än en inställning i sinnet. Det är ett resultat av sinnets inställning. Rättvisa genom tro är att göra rätt genom tro på Yahushuas kraft. Den renade viljan är ETT med Yahuwah. Yahushua, som lever ut sitt liv i den troende, håller perfekt Yahs lag. Detta är verkligen rättfärdighet genom tro och det medför gudomlig frid och en vila som är okänd för dem som försöker nå Himlen genom sina egna ansträngningar. Sabbaten är en symbol för vilan som väntar på alla som upphör från sina egna ansträngningar för att bli räddade och istället litar på vår uppståndne Frälsares meriter.
Alltså finns det en sabbatsvila kvar för Yahs folk. Den som har kommit in i Hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Yahuwah vilade från sina. (Se Hebreerbrevet 4: 9, 10)
De som accepterar Yahushuas rättfärdighet genom tro kommer att vilja hålla den gudomliga lagen. Det är skrivet på deras hjärtan och är därför inte längre en börda utan en glädje! Kvarlevan, de som översätts till himlen utan att ha dött, är de som har valt att acceptera Yahushuas rättfärdighet genom tro. De beskrivs i Uppenbarelseboken:
Här är de som håller Yahuwahs bud och Yahushuas tro. (Se Uppenbarelseboken 14:12)
Välj idag att ta Yahuwah vid Hans ord. Acceptera frälsningen fritt erbjuden dig. Tro på att Han kommer att göra vad Han har sagt. ”Vi skall leva det nya livet” (Rom 6: 4) med Honom.
Hela Bibelns budskap sammanfattas vackert i bara två verser:
Ty så älskade Yahuwah världen att Han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på Honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Yahuwah sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom Honom. (Se Joh. 3:16-17.)
Yahuwah skapade en underbar värld. Kronjuvelen i Skapelseverket efter att ha skapat denna perfekta värld och fyllt den med allt gott var skapandet av två individer i Skaparens egen avbild.
“Och Elohim skapade människan till sin avbild, till Elohims avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.” (1 Mos. 1:27)
Skapad i Skaparens avbild! Ett med det gudomliga sinnet. Ren och perfekt i varje detalj – det här var den gudomliga planen och mänsklighetens ursprung.
Sedan förstördes det. Satan, Yahs och människans “motståndare” frestade våra första föräldrar till att bryta den gudomliga lagen. När de lyssnade på frestaren och vände sin lojalitet från sin Skapare till Hans fiende så inträffade en tragisk omvandling.
Deras tankar och känslor, stöpta i den gudomliga avbilden, blev förslavade under en ny mästare, Satan. Mänsklighetens tankar och känslor skulle, hädanefter, återspegla Satans onda avbild.
Det var en nödsituation utan motstycke. Skriften är tydlig:
“Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen.” (1 Joh. 3:4)
Straffet för brott mot den gudomliga lagen är och har alltid varit döden.
Ty syndens lön är döden, men Yahs gåva är evigt liv i Kristus Yahushua, vår Mästare. (See Rom. 6:23.)
Det var för att rädda mänskligheten från konsekvenserna av sin synd som Yahuwah och Hans Son, Yahushua, slöt ett heligt förbund för att till varje pris rädda mänskligheten tillbaka till Dem.
Skönheten med Faderns kärleksfulla hjärta är att Han älskar syndaren fastän Han hatar synden.
Jag finner ingen glädje i någons död, säger Yahuwah. Vänd därför om, så får ni leva. (Hes, 18:32)
Den gudomliga lagen kan inte ändras. “Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott.” (Rom. 7:12) Yahuwahs rättfärdiga och heliga lag är en återspegling av Hans egen karaktär. Att ändra det skulle vara att antyda att Yahuwah själv inte är perfekt.
Således kunde den gudomliga lagen inte ändras, ens för att rädda syndare. Satan visste detta. Han räknade med detta. Adam och Evas död, som straff för deras synd, skulle väcka tvivel i de trofasta änglarnas sinnen och ge Satan en öppning för att anklaga vår Skapare för att vara hård och grym.
Men Fadern och Sonen var förberedda mot denna krisen. Innan Skapelseverket så hade De gjort upp en plan. Det var en tidernas hemlighet om behovet någonsin skulle uppstå.
Denna lösning kom som en fullständig chock för Satan. Han var helt oförberedd på det gudomliga svaret som gavs för att möta den sataniska krisen.
Satan var inte beredd på NÅD.
Nåd är “Elohims fria och oförtjänta kärlek och gunst, källan till alla välsignelser som människor får från Honom. . . . [Det är] tillämpningen av [Yahushuas] rättfärdighet för syndaren.” (Noah Webster, American Dictionary of the English Language, 1828)
Universum hade aldrig bevittnat nåd tidigare. I en perfekt, helig omgivning hade det aldrig behövts! Nåd är Yahuwahs oöverträffade, oförtjänta barmhärtighet, som Han ger de skyldiga syndarna.
Ära vare Yahuwah i höjden, för “där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer.” (Rom. 5:20)
Så fort synden kom till fanns där en Förlösare. Den gudomliga lösningen på krisen var att Yahuwahs egen Son skulle gå in som ersättare. Yahushua skulle dö i människans ställe så att människan, förlåten och återställd till gudomlig ynnest, kunde ärva evigt liv.
Yahushua, rättfärdighetens sol, kom för att ge ljus åt syndsvärtade sinnen, för att uppenbara skönheten i den gudomliga karaktären, skriven i Yahs lag.
“Det folk som sitter i mörker skall se ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga skall ett ljus gå upp.” (Matt. 4:16)
Den gudomliga lagen kunde inte ändras. Men Oändlig Kärlek förberedde inom Lagen för att rädda syndare utan att upphäva den. . . men detta mot enorm personlig uppoffring för Skaparen själv.
Vid förfrågan sammanfattade Yahushua Lagen genom att säga:
”Du skall älska Yahuwah din Eloah av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet.” (Matt. 22:37-38)
Sedan lägger Frälsaren till anledningen till att Han hade varit villig att dö för syndare:
”Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.” (Matt. 22:39-40)
När Yahushua frivilligt gav sitt liv för att förlösa syndarna så älskade både Fadern och Sonen oss – även i vårt fallna, syndiga tillstånd – mer än sig själva. Detta är nåd, dold i den gudomliga lagen.
”Men Yahuwah bevisar sin kärlek till oss genom att Yahushua dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.” (Rom. 5:8)
Yahushua är människans ersättare både i döden och i livet. Han levde ett liv i perfekt lydnad mot den gudomliga lagen. I slutet lägger Han ned sitt liv och människans synder läggs på Honom.
Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, . . . Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.
Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Yahuwah på honom.
… Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och deras skulder är det han som bär. … han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe. (Se Jes. 53: 3-6, 11-12.)
Varje synd, som någonsin begåtts av alla som någonsin har levt eller kommer att leva, lades på Yahushua. Han kände den ackumulerade skulden. Det var denna skuldkänsla, den känslomässiga smärtan av separation från sin Fader, som så snabbt kväste Yahushuas liv på Golgatas kors.
Den underbara nyheten, evangeliet, är att Yahushua inte förblev i graven! Även om Han dog som vår ersättning för våra synder, var Han själv syndlös. Därför hade Yahuwah genom lagen rätt att väcka sin son till livet!
”Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Yahuwah, ty han lever alltid för att mana gott för dem. En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna.” (Heb. 7:25-26)
I kraft av arvslagarna var Adams och Evas söner och döttrar dömda att synda och lida syndens lön: döden.
Men med Yahushuas död har vi emellertid fått en andra chans: tillsyningstid att själva välja om vi ska vara lojala mot vår kärleksfulla Skapare eller fortsätta i uppror med ärkefienden Satan.
Syftet med hela frälsningsplanen omfattar mycket mer än att betala lösenpriset för syndarna från Satans makt. Det inkluderar ÅTERSTÄLLANDET av syndaren tillbaka till Yahs avbild.
Som en troende så vältaligt sade:
Så fort synden kom till fanns där en Förlösare. Den gudomliga lösningen på krisen var att Yahuwahs egen Son skulle gå in som ersättare. Yahushua skulle dö i människans ställe så att människan, förlåten och återställd till gudomlig ynnest, kunde ärva evigt liv.
Yahushua, rättfärdighetens sol, kom för att ge ljus åt syndsvärtade sinnen, för att uppenbara skönheten i den gudomliga karaktären, skriven i Yahs lag.
“Det folk som sitter i mörker skall se ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga skall ett ljus gå upp.” (Matt. 4:16)
Den gudomliga lagen kunde inte ändras. Men Oändlig Kärlek förberedde inom Lagen för att rädda syndare utan att upphäva den. . . men detta mot enorm personlig uppoffring för Skaparen själv.
Vid förfrågan sammanfattade Yahushua Lagen genom att säga:
”Du skall älska Yahuwah din Eloah av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet.” (Matt. 22:37-38)
Sedan lägger Frälsaren till anledningen till att Han hade varit villig att dö för syndare:
”Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.” (Matt. 22:39-40)
När Yahushua frivilligt gav sitt liv för att förlösa syndarna så älskade både Fadern och Sonen oss – även i vårt fallna, syndiga tillstånd – mer än sig själva. Detta är nåd, dold i den gudomliga lagen.
”Men Yahuwah bevisar sin kärlek till oss genom att Yahushua dog i vårt ställe, medan vi ännu var syndare.” (Rom. 5:8)
Yahushua är människans ersättare både i döden och i livet. Han levde ett liv i perfekt lydnad mot den gudomliga lagen. I slutet lägger Han ned sitt liv och människans synder läggs på Honom.
Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, . . . Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.
Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg, men all vår skuld lade Yahuwah på honom.
… Genom sin kunskap förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga, och deras skulder är det han som bär. … han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare, han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe. (Se Jes. 53: 3-6, 11-12.)
Varje synd, som någonsin begåtts av alla som någonsin har levt eller kommer att leva, lades på Yahushua. Han kände den ackumulerade skulden. Det var denna skuldkänsla, den känslomässiga smärtan av separation från sin Fader, som så snabbt kväste Yahushuas liv på Golgatas kors.
Den underbara nyheten, evangeliet, är att Yahushua inte förblev i graven! Även om Han dog som vår ersättning för våra synder, var Han själv syndlös. Därför hade Yahuwah genom lagen rätt att väcka sin son till livet!
”Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Yahuwah, ty han lever alltid för att mana gott för dem. En sådan överstepräst var det vi också behövde, en som är helig, oskyldig, obefläckad, skild från syndare och upphöjd över himlarna.” (Heb. 7:25-26)
I kraft av arvslagarna var Adams och Evas söner och döttrar dömda att synda och lida syndens lön: döden.
Men med Yahushuas död har vi emellertid fått en andra chans: tillsyningstid att själva välja om vi ska vara lojala mot vår kärleksfulla Skapare eller fortsätta i uppror med ärkefienden Satan.
Syftet med hela frälsningsplanen omfattar mycket mer än att betala lösenpriset för syndarna från Satans makt. Det inkluderar ÅTERSTÄLLANDET av syndaren tillbaka till Yahs avbild.
Som en troende så vältaligt sade:
Att vara förlöst, men förbli slav till den fallna naturen är inte sann frälsning. För att bli helt räddade så måste vi återskapas till en ny varelse. Detta görs ENDAST genom tro på Förlösaren och Hans rättfärdighet.
Också er har Yahuwah gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. … Men Yah som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Yahushua. … Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Yahs gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Yahushua till goda gärningar, som Yahuwah har förberett, så att vi skall vandra i dem. (Se Ef. 2:1-10.)
Genom Yahushuas död blir Skaparen också Återskaparen. En underbar omvandling äger rum.
När vi överlåter oss helt till Yahushua så kommer Han att leva ut sitt liv i och genom oss.
Ty Yahushua kärlek driver oss, eftersom … Han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för Honom som har dött och uppstått för dem.
Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. Allt kommer från Yahuwah, som har försonat oss med sig själv genom Yahushua … Ty Yahuwah var i Yahushua och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och Han har anförtrott åt oss försoningens ord.
Den som inte visste av synd, Honom har Yahuwah i vårt ställe gjort till synd, för att vi i Honom skulle stå rättfärdiga inför Yahuwah. (Se 2 Kor. 5:14-19, 21)
Sann Biblisk Kristendom skiljer sig från världens alla religioner eftersom frälsning kommer genom personal överlåtelse, inte personlig prestation.
Som ett botfärdigt barn av Yah;
accepterar vi, genom tro, Yahushuas död för vår räkning.
accepterar vi, genom tro, Yahushuas rättfärdighet för att täcka våra brister och misslyckanden.
blir vi, genom tro, nya människor, återställda till Yahuwahs avbild.
Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Yah. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Yahs Son, som har älskat mig och utgivit sig för mig. (Se Gal. 2:19-20.)
Den gudomliga lagen är för helig, för ren, för att någon ska kunna uppnå den på egen hand. En sådan omvandling är en gudomlig gåva som ges till dem som accepterar den genom tro.
Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Yahushua. Ty livets Andes lag har i Yahushua gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Yah genom att sända sin egen Son som syndoffer, Han som till det yttre var lik en syndig människa, och i Hans kropp fördömde Yah synden. Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. (Se Rom. 8:1-4.)
Yahuwah sände sin Son från Himmelen för att rädda dig. Var därför ”övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Yahushuas dag.” (Fil. 1:6)
Tiden är kort och tillsyningstiden är snart till ända. Medan inbjudan fortfarande är öppen, välj att överlämna allt till din Förlösare. Han kommer att ta emot dig som sin son, sin dotter, och göra om dig i sin egen avbild.
”I dag, om ni hör hans röst så förhärda inte era hjärtan … ” (Heb. 3:7-8)
”Se, Jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör Min röst och öppnar dörren, skall Jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med Mig.” (Upp. 3:20)
Vi ber dig, kära älskade, överlämna allt till Yahushua. Återgälda kärleken som så ymnigt har blivit tilldelad dig. Hänge dig själv till Hans omsorg. Det finns ingen större glädje och ingen större frid!
”Och detta är vad han själv lovade oss, det eviga livet.” (1 Joh. 2:25)
Valet är ditt…
I sitt avskedsanförande instruerade Yahushua sina lärjungar att ”gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd.” (Markus 16:15, 16)
Vad är detta evangelium som skulle predikas för alla varelser?
Paulus, en av Hans lärjungar som fick i uppdrag att predika detta budskap, bekräftade att Yahushuas evangelium ”är en Yahuwahs kraft som frälser var och en som tror.” (Rom. 1:16)
Hur representerar Yahushuas evangelium kraften hos Yahuwah att rädda alla?
Paulus avslöjar hemligheten: “Rättfärdighet från Yahuwah uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro.” (Rom. 1:17) De som tror på evangeliet kommer att bli frälsta. De som inte kommer att tro på evangeliet kommer att fördömas.
Yahushua förmanade oss: “sök först Yahuwahs rike och Hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” (Matteus 6:33) Evangeliet avslöjar vägen man får Yahuwahs rättfärdighet på, och när vi har Hans rättfärdighet, så saknar vi intet!
“Hör på mig, ni som känner rättfärdigheten, du folk, som har Min undervisning i ditt hjärta.Frukta inte för människors smädelser, var inte rädd för deras hån.” (Jesaja 51: 7)
”Detta är det förbund som Jag skall sluta med dem efter denna tid säger Yahuwah: Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan och skriva dem i deras sinnen, och deras synder och överträdelser skall Jag aldrig mer komma ihåg.” (Heb. 10:16-17)
Yahuwahs rättfärdighet uppenbaras i Hans lag. De som är rättfärdiga kommer att ha Hans lag i sina hjärtan och kan således gå rättfärdigt inför Honom.
Så hur kan vi göra Yahuwahs verk? Hur kan vi få Hans rättfärdighet?
Genom att tro på Hans son.
“De frågade Honom: Vad skall vi göra för att utföra Yahs gärningar? Yahushua svarade: Detta är Yahuwahs gärning, att ni tror på den som Han har sänt.” (Johannes 6:28-29)
Genom att tro på Yahuwahs frälsningsplan som är centrerad i Hans son, kommer vi att erhålla kraften som krävs för att göra Hans verk. Med andra ord kommer vi att få kraften att hålla Hans lag.
Kan vi någonsin bli rättfärdiga inför Honom genom våra egna gärningar?
Aldrig.
“Den rättfärdige skall leva av tro.” (Rom. 1:17)
Om vi tror att våra verk spelar någon roll för att få Yahuwahs rättfärdighet, lägger vi till i Hans evangelium. Och vi varnas uttryckligen för att inte lägga till i Hans ord.
“Lägg ingenting till Hans ord, så att Han beslår dig med lögn.” (Ords. 30:6)
Allt som Yahuwah kräver för att ge oss sin rättfärdighet är tro på Yahushuas evangelium. Hans rättfärdighet allena gör det möjligt för oss att hålla Hans lag. Det finns ingen plats för våra egna verk i Hans evangelium.
”Vi är alla orena, alla våra rättfärdiga gärningar är som en smutsig klädsel. Vi kommer alla att vissna som löv. Som löv förs bort av vinden kommer vi att föras bort av våra missgärningar.” (Jesaja 64:6)
Varför lägger World’s Last Chance då en sådan betoning på månsabbaten och läror som rör de dödas tillstånd, Milleniet, osv …?
Att bibehålla och förstå dessa bibelska läror hänger på en sak: Yahuwahs innevarande rättfärdighet, som endast kan erhållas genom tro på Yahushuas frälsande evangelium.
”Den som inte visste av synd, Honom har Yah i vårt ställe gjort till synd, för att vi i Honom skulle stå rättfärdiga inför Yah.” (2 Kor. 5:21)
Varje evangelium som predikar att frälsning uppnås genom att kombinera andra element med tro är ett falskt evangelium.
Den största nyheten som kan förmedlas i dessa avslutande tider i jordens historia är att Yahuwahs rättfärdighet är fritt tillgänglig för ALLA som tror att Yahushua, som vår Frälsare, kan ge oss möjlighet att hålla sin lag HELA TIDEN, när vi helt överlämnar våra liv för Honom.
Vi håller inte lagen för att bli räddade; vi håller lagen för att vi är frälsta! HalleluYAH!
När vi håller Yahuwahs lag genom Hans möjliggörande nåd, betraktas vi som rättfärdiga, för Hans lag återspeglar Hans rättfärdighet. Detta är kärnan i evangeliet, de bästa nyheterna som kan ges till den förgängliga världen i den sista tiden.
Det är inte konstigt att Paulus så triumferande kunde förklara:
”Jag skäms inte för evangelium. Det är en Yahuwahs kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. Rättfärdighet från Yah uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro.” (Rom. 1:16-17)
Ordet som används här för att beteckna ”rund” är H2329 ( chûg ). Det betyder helt bokstavligen cirkel, krets, eller omkrets och kan också hänvisa till himlavalvet. Det betyder inte ”boll” eller ”sfär”.
Här berättar Hesekiel följande för oss:
Pamela Forsythe hade inte plockats upp. Klockan tre på eftermiddagen kom och gick. Sedan fyra och nu fem. Fröken Wagner hade inte Pamelas hemtelefonnummer och så här dags så var det ingen kvar på skolan som hon kunde fråga. Hon visste inte var Pamela bodde och dessvärre visste inte lilla Pamela heller.
Paulus jämförde denna erfarenhet med ett långdistanslopp och uppmuntrande: “När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst vid Yahushua, trons upphovsman och fullkomnare.” (Hebreerbrevet 12: 1 och 2) Det kristna livet är som ett långdistanslopp. Det kan inte vinnas i en snabb sprint. Det kräver snarare tålamod, en beständig vilja och en vilja att vara uthållig efter belöningen. Löftena i Yahuwahs ord ges för att stärka troende i deras individuella långdistanslopp.
”Är det allt som finns?”
Så blev människan en levande själ.” (1 Mosebok 2: 7) En “själ” kan helt enkelt inte vara en “frigjord” ande eftersom det kräver både en kropp och livsande för att göra en själ!
För alla som älskar sin Frälsare är döden bara en sömn – en vila från sitt arbete medan de väntar på att Livgivaren återvänder och väcker dem tillbaka till livet. När Yahushua kommer för andra gången kommer Han att återupprätta alla som har dött och litat på Honom. Då kommer de som har återuppstått såväl som de rättfärdiga som fortfarande lever att föras till Himmelen med Honom.
Alla som älskar och litar på sin Skapare behöver inte frukta döden.
Detta är Yahushuas rena tro. Detta är vad Han utövade i sin Fader när Han var på jorden. Yahushua visste alltid att Han var Son till Yahuwah men när Han förkroppsligades så föddes Han inte med fördelen av ackumulerade erinrelser om sin relation med Fadern. Istället var Han tvungen att utveckla ett växande förhållande till sin Fader genom daglig gemenskap och samhörighet. Om Sonen hade fötts med en total återkallelse av sina tidigare erfarenheter med sin Fader när Han var i himlen så skulle Han ha haft en fördel över oss; därmed skulle Han inte kunna vara ett riktigt exempel för oss. Yahushua är emellertid ett mycket verkligt exempel; prisa Hans namn! Han kunde frestas och Han blev frestad. Detta var mycket verkligt, men det var en del av Yahuwahs plan att rädda syndare. “Ty när Yahuwah, för vilken och genom vilken allting är till, skulle föra många söner till härlighet, måste Han fullkomna Honom genom lidanden, Han som för dem till frälsning.” (Hebreerbrevet 2:10) 2
När Satan lurade Adam och Eva in i synden var det ingen spontan handling. Det var en noggrant utformad, välplanerad attack mot den gudomliga regeringens grundval. På spel stod den gudomliga lagen, uppå vilken alla skapade varelsers lycka vilar. Den gudomliga lagen är en avskrift av den gudomliga karaktären. Synd ifrågasatte Yahuwahs karaktär som alltid och evinnerligt har varit KÄRLEK: “Kärleken är av Yah, och var och en som älskar är född av Yah och … ty Yah är kärlek.” (Se 1 Johannesbrevet 4:7-8.)
I Honom är vi friköpta genom Hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som Han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som Han hade fattat i Yahushua, den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Yahushua sammanfatta allt i himlen och på jorden. (Efesierbrevet 1: 7-10)
Yahushua är förlossaren genom det faktum att det var Hans död som tillät Yahuwah att vara rättfärdig och ändå rättfärdiga syndare. Dessa sanningar predikas varthelst Kristendomen hörs. Det man missförstår är att vår Frälsare också är vår äldre bror.
Många kristna idag tror att de kommer att synda och fortsätta att synda framtill Hans Andra Ankomst. Det här är djävulens lögn. Bibelns sista bok innehåller en högtidlig varning som alla bör uppmärksamma: “Se, Jag kommer snart och har Min lön med Mig för att ge var och en efter hans gärningar.” (Uppenbarelseboken 22:12) Det kommer inte att ges några 
Det här är arbetet, det speciella reningsarbetet, som utfördes på Försoningsdagen och det är ännu tillgängligt för alla som, liksom det forntida Israel, är botfärdiga och vill omvända sig.
“Så renas enligt lagen nästan allt med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.” (Hebreerbrevet 9:22) Eftersom Yahushuas blod har utgjutits finns det ingen fördömelse av dem som genom tro på Honom har omvänt sig från sina synder och accepterat Hans förlåtelse och rening.
Om Frälsaren kan ha med sig sin belöning följer det att det redan har fastställts vem som får vilken belöning: vem som beviljas evigt liv och vem som kommer att konsumeras i eldsjön med djävulen och hans änglar.
Att vara “rättfärdig” är att vara överens med den gudomliga lagen:
Alltså, om någon är i Yahushua är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. Allt kommer från Yah, som har försonat oss med sig själv genom Yahushua och gett oss försoningens tjänst. Ty Yahuwah var i Yahushua och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och Han har anförtrott åt oss försoningens ord. Den som inte visste av synd, Honom har Yah i vårt ställe gjort till synd, för att vi i Honom skulle stå rättfärdiga inför Yah. (Se 2 Korinthierbrevet 5:17-19, 21)
Du kan inte se dina synders djup i ditt eget hjärta. Därför är det nödvändigt att i tro acceptera att det laodikeiska löftet och villkoret gäller för dig själv. Då och först då kommer den stora Läkaren att kunna tillhandahålla det gudomliga botemedlet. Detta mottas i tro på de stora och värdefulla löftena. Be med David:
Rättvisa genom tro är mer än en inställning i sinnet. Det är ett resultat av sinnets inställning. Rättvisa genom tro är att göra rätt genom tro på Yahushuas kraft. Den renade viljan är ETT med Yahuwah. Yahushua, som lever ut sitt liv i den troende, håller perfekt Yahs lag. Detta är verkligen rättfärdighet genom tro och det medför gudomlig frid och en vila som är okänd för dem som försöker nå Himlen genom sina egna ansträngningar. Sabbaten är en symbol för vilan som väntar på alla som upphör från sina egna ansträngningar för att bli räddade och istället litar på vår uppståndne Frälsares meriter.
Straffet för brott mot den gudomliga lagen är och har alltid varit döden.
Så fort synden kom till fanns där en Förlösare. Den gudomliga lösningen på krisen var att Yahuwahs egen Son skulle gå in som ersättare. Yahushua skulle dö i människans ställe så att människan, förlåten och återställd till gudomlig ynnest, kunde ärva evigt liv.
Den gudomliga lagen är för helig, för ren, för att någon ska kunna uppnå den på egen hand. En sådan omvandling är en gudomlig gåva som ges till dem som accepterar den genom tro.
Paulus avslöjar hemligheten: “Rättfärdighet från Yahuwah uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige skall leva av tro.” (Rom. 1:17) De som tror på evangeliet kommer att bli frälsta. De som inte kommer att tro på evangeliet kommer att fördömas.
Aldrig.
Den största nyheten som kan förmedlas i dessa avslutande tider i jordens historia är att Yahuwahs rättfärdighet är fritt tillgänglig för ALLA som tror att Yahushua, som vår Frälsare, kan ge oss möjlighet att hålla sin lag HELA TIDEN, när vi helt överlämnar våra liv för Honom.