Torsdagen den 29:e december 2011 klev Samoa och Tokelau västerut över den internationella datumlinjen in i framtiden. Man hoppade över fredagen den 30:e december och förklarade att följande dag var lördagen den 31 december 2011. Det fanns helt enkelt ingen fredag i Samoa eller Tokelau.
Flytten var enbart av ekonomisk bekvämlighet. Samoa har nära handelsförbindelser med Australien, Nya Zeeland, och Kina. Att vara en dag ”bakom” sina närmaste grannar avbröt två dagar (måndag och fredag) på varje arbetsvecka.
 |
| http://www.bbc.co.uk/news/world-asia-16351377 |
De flesta samoaner välkomnade förändringen. Men det överhoppade datumet innebar allvarliga utmaningar för kristna som samvetsgrant tror att veckan har rullat utan avbrott sedan skapelsen och att de måste tillbe på specifika dagar. Om det är viktigt att dyrka på en exakt dag så för det med sig allvarliga konsekvenser att man tar bort en dag från kalendern.
Faktum är att den internationella datumlinjen är en relativt ny mänsklig uppfinning. Den sicksackar sig över Stilla havet och har förändrats flera gånger under åren.
Den internationella datumlinjen är den imaginära linjen på jorden som skiljer två på varandra följande kalenderdagar. Datumet på östra halvklotet [hemiplanet], till vänster om linjen, är alltid en dag före datumet på det västra halvklotet [hemiplanet]. Det har erkänts som en bekvämlighetsfråga och har ingen internationell rätt.
Utan den internationella datumlinjen skulle resenärer som färdades västerut upptäcka att en dag mer än man trott passerat när de återvände hem, även om de noggrant hållit reda på dagarna. Detta hände först med Magellans besättning efter den första sjörresan jorden runt. Likaså skulle en person som reser österut upptäcka att det hade gått färre dagar än man upptecknat, vilket hände med Phileas Fogg i "Around the World in Eighty Days" av Jules Verne. ("The International Date Line", United States Naval Observatory)
Den gregorianska kalendern som används runt om i världen idag är en solkalender med en kontinuerlig veckocykel. På en solkalender mäts dagarna och åren av solen, men månaderna och veckorna är rent godtyckliga och har ingen koppling till någonting i naturen. Det är detta som krävde den internationella datumlinjen. Det angav en artificiell början på dagen för att förena hela världen på ett gregorianskt datum.
Den internationella datumlinjen har visat sig vara ett verkligt problem för invånarna på Samoa. Det var svårigheten att vara på en annan dag än dess omgivande grannar som ledde till att Samoa ändrade datumlinjen.
Den internationella datumlinjen är ett försök av människan att lösa ett människoskapat problem: olika veckocykler som oundvikligen uppstår när man använder en kontinuerlig veckocykel som inte är förankrad till de himmelska kropparna.
The International Date Line is an attempt by man to solve a man-made problem: differing weekly cycles that inevitably occur when one uses a continuous weekly cycle that is not anchored to the heavenly bodies.
 |
| Påven Gregorius XIII, bäst känd för att bemyndigat och gett namnet åt den gregorianska kalendern, som förblir den internationellt accepterade civila kalendern till dags dato. |
Men när man väljer att följa lunisolarkalendern är Yahuwah tidens skiljedomare, där månen styr månadens och veckans cykler för din specifika plats. Han tar bort ALLA behov av en internationell datumlinje och tar därför bort ALLT beroende av en gregoriansk kalender och annan konstgjord teknik. Allt du behöver är månen för att veta när månaderna och veckorna börjar.
Det är allmänt trott att den kontinuerliga cykelveckan som används idag har rullat oavbrutet sedan skapelsen via Noa och hans söner. Det faktum att detta inte stämmer visas med hänsyn till de olika immigrationsvågorna som inträffade efter syndafloden. När Noas ättlingar emigrerade från bergen i Ararat flyttade några till öster och andra till väster.
Om en stam shemiter som håller Sjundedagssabbaten flyttade till öst efter den stigande solen så skulle de småningom, flera år senare, komma halvvägs runt jorden. Som Sabbatshållare skulle de mycket noggrant hållit koll på tiden. Låt oss anta, i detta exempel, att de hade använt en kontinuerlig veckocykel. På grund av det faktum att de rörde sig mot den stigande solen, när de väl nått världens ytterkant, skulle de varit 12 timmar före sin ursprungliga utgångspunkt vid Ararat.
Tänk nu att en stam jafetiter som håller Sjundedagssabbaten också flyttade från Ararat. Denna stam flyttade emellertid till väst efter solnedgången. Som Sabbatshållare så skulle de också ha hållit ett noggrant öga på tiden. Återigen, för att illustrera, låt oss säga att de också använt en kontinuerlig cykelvecka.
Några år senare, när de anländer till samma punkt på andra sidan världen befolkad av en stam shemiter som rörde sig österut från Ararat så skulle jafetiterstammen som rörde sig västerut vara 12 timmar efter. De två stammarna, den ena som färdats österut, den andra västerut, skulle upptäcka att de var hela 24 timmar ifrån varandra.
Detta skulle inte bero på att en grupp tappade tidräkningen. Snarare är det helt enkelt resultatet av att en grupp reser österut, före dagsljuset, och den andra gruppen reser västerut, bakåt in i natten som kommer före dagen.
Så vilken grupp är korrekt? Svaret är: om de hade använt en kontinuerlig veckocykel så skulle de båda ha rätt – vilket inte är möjligt. Och detta är problemets kärna. Detta problem påvisar att ideologin bakom kontinuerliga veckocykler är falsk.
När människor spred sig och befolkade världen under århundradena efter syndafloden så tog de med sig den metod för tidshållning som användes av Adam och hans ättlingar, som också Noa och hans söner höll.
Denna metod för tidshållning, etablerad av Yahuwah vid skapelsen, var lunisolarkalendern. Till skillnad från den gregorianska solkalendern, som endast använder solen för att markera tid i dagar och år, använder lunisolarkalendern både solen och månen för tidsberäkning.
Liksom den gregorianska solkalendern så använder den bibliska mån-och-solkalendern solen för att mäta dagar och år. Till skillnad från solkalendern använder dock mån-och-solkalendern månen för att reglera månaderna. Detta håller i sin tur reda på sjudagarsveckorna eftersom veckocykeln startar om vid varje nymåne.
Resultatet är att om två stammar flyttade från Ararat, den ena till öster och den andra till väster, om de mötte varandra några år senare på andra sidan världen, skulle de båda vara 12 timmar annorlunda än deras ursprungliga utgångspunkt vid Ararat, men de skulle inte vara 24 timmars från varandra.
När varje stam rörde sig så skulle de hållit reda på tiden genom att observera månen. När stammarna rörde sig närmare varandra, på andra sidan världen, skulle deras observation av månen också komma närmare och närmare varandra, så att när de äntligen träffades, skulle de, som i början av sin resa, vara på samma dag och samma datum som den andra.
Här ses skönheten och symmetrin i det himmelska tidshållningssystemet. Vid skapelsen specificerade Yahuwah att ljusen (plural) på himlavalvet skulle användas för att markera tidens gång och alla religiösa iakttagelser.
“Yahuwah sade: Varde på himlavalvet ljus som skiljer dagen från natten! De skall vara tecken som utmärker särskilda tider, dagar och år.” (1 Mos. 1:14)
Ordet "tider" kommer från ordet mo'ed. Detta är ett ord som allmänt används för att hänvisa till alla religiösa sammankomster. Faktum är att alla de högtider som anges i 3 Mosebok 23 (den första högtiden som anges är Sjundedagssabbaten) också kallas för mo'ed.
När Skaparen införde sabbatsdagen och välsignade och helgade den som helig tid skapade Han också ett system genom vilket människor kunde hålla reda på tidens gång så att när sabbaten kom så kunde de känna till detta och tillbe Honom. Både solen och månen behövs för att skapa detta perfekta system för tidshållning.
Månen förankrar månaderna och veckorna exakt oavsett var du är på jorden. Om en stam av shemiter skulle flyttat österut och en jafetiterstam skulle ha flyttat västerut och dessa sedan återförenas några år senare på andra sidan jorden, så skulle de förenas enligt samma veckoschema eftersom grunden för deras veckoräkning är förankrad i himlen. Den är inte baserat på någon konstgjord institution.
Skriften säger uttryckligen att månen skapades för att markera tidens gång:
“Du gjorde månen till att bestämma tider, solen vet stunden då den skall gå ner.” (Ps.104:19)
Datumlinjen är helt enkelt en mänsklig lösning på vad som inte är något annat än ett människoskapat problem.
|
Eftersom den moderna veckocykeln inte har några kopplingar till någonting i naturen, uppstår problem som inte finns i skapelsens lunisolarkalender: specifikt behovet av en godtycklig datumlinje. En kontinuerlig veckocykel, förankrad till ingenting i naturen, är en konstgjord institution. Datumlinjen är helt enkelt en mänsklig lösning på det som inte är något annat än människoskapat problem.
På den förfalskade hedniska / påvliga kalendern är månader godtyckliga och datum har en konstgjord utgångspunkt genom den internationella datumlinjen - som i sig är godtycklig och rörlig. Endast på den bibliska kalendern är månader och datum förankrade till ljusen i himlen som gavs för det uttryckliga syftet att reglera tiden.
Yahuwahs kalender, som använder den kombinerade verkan av solen och månen för att markera dagars, veckors, månaders, och års gång, kommer att stå för evigt. Det utgör en integrerad del av himmelens struktur. Det kan bevittnas och användas av alla på jorden och reglerar noggrant tid och heliga dagar.
”Som månen skall den bestå för evigt. Och trofast är vittnet i skyn. Sela.” (Psalm 89:38)
Vilken kalender väljer du att använda för dyrkan - människans eller Yahuwahs?
