Yahuwah känner till alla Sina varelsers behov. I Sin kärlek har Han försett för var en och specifikt. Yahuwah visste att människan inte bör arbeta kontinuerligt utan avbrott. Med vår svaghet och vårt behov av vila såväl som vårt behov att lyda i åtanke så segmenterade, eller delade, Han tiden. Det kortaste av tidssegmenten är DYGNET, uppdelad mellan dagljus och mörker. Nästa tidssegment är MÅNVARVET. Efter det kommer de fyra ÅRSTIDERNA, sommar- och vintersolstånd och vår- och höstdagjämning som delar upp ett SOLÅR. Dessa tidsegment är bortom människans påverkan då de är under Skaparens direkta kontroll och är reglerade av himlakropparnas rörelser.
"Då sade Elohim: “Varde ljus på himlarnas valv för att skilja dagen från natten. De skall vara för tecken och årstider, och för dagar och år” … Och det skedde så." (1 Mos. 1:14, 15, övers. från New King James Version)
Varje månvarv skulle delas upp av fyra Sabbatsdagar – sex arbetsdagar med tillbedjan på den sjunde.
Kom ihåg Sabbatsdagen, att hålla den helig. Sex dagar skall du arbeta och göra alla dina sysslor: Men den sjunde dagen är Yahuwah, din Eloahs, Sabbat. …
Ty på sex dagar gjorde Yahuwah himlen och jorden och havet och allt som är i dem, och vilade på sjunde dagen. Därför har Yahuwah välsignat Sabbatsdagen och helgat den. (se 2 Mos. 20:8-11)
Yahuwah älskar frihet och önskar frihet åt alla Hans barn. Han befallde att den synodiska omloppstiden, eller månaden, skulle delas upp av fyra Sabbatsdagar men den segmenteringen lades i människans händer så att människan kunde visa deras lojalitet mot Himmelens Elohim genom deras lydnad av det Fjärde Budordet. Medan Sabbaten på ett ungefär följer månens faser så är den inte, som tidsdelning betraktat, lika klar eller distinkt som dygnet eller månaden. Yahuwah valde att lämna detta mindre definierat och gav så åt människan en möjlighet att lyda eller vara olydig beroende på vad deras hjärtan bjöd dem att göra.
De som älskar sin Skapare och söker att ära Honom tillber på veckans sjunde dag. Deras månvarv delas upp i fyra sjudagarsveckor med en “transaktionsdag” på 30-dagarsmånader. De som önskar göra revolt mot detta klara gudomliga befallning ges friheten att göra så. Ett 30-dagarvarv kan delas upp i tre 10-dagarsveckor liksom den Franska Republikens kalender från 1793 till och med 1806 när den franska regeringen försökte av-Kristna Frankrike genom att komma ifrån en sjudagarsvecka. Det kan också delas upp i sex veckor om fem dagar vardera.
Tillbedjan på den sjunde dagen av en sjudagarsvecka i lunisolarkalendern är ett tecken på trohet till Skaparen. Det erkänner Honom som Liv- och Laggivaren till Vilken lydnad, kärlek och hängivenhet är skyldiga. Det andliga syftet med att segmentera tiden är att låta människan få tid för självutvärdering. Varje Sjundedagssabbat för en ansikte-mot-ansikte med Yahuwahs renhet och helighet. Detta ställer sig i skarp kontrast mot ens egna fallenheter och deformiteter. Inför gudomlig helighet utbrister den ångerfulle syndaren:
“Ve mig, jag förgås! Ty jag har orena läppar, och bor ibland ett folk som orena läppar har; ty jag har sett Konungen, Yahuwah Sebaot, med mina ögon.” (Jes. 6:5, Karl XII:s Bibel)
En
ytterligare tillbedjelsedag gavs varje månvarv så att en person kunde undersöka
var och hur han hade misslyckats det förra månvarvet och fatta beslut för det
nästkommande månvarvet. 
Denna tillbedjelsedag är Nymånadsdagen på månadens första dag och kommer innan arbetsveckan
som börjar på månadens andra dag. Nymånadsdagen är en tid att meditera och
betänka ens andliga status. Hur gick det
egentligen under den förra månaden? Vad vill jag göra annorlunda för att föra
min vilja och mitt liv mer i fas med min Skapares vilja? Det är en tid att
söka förlåtelse för tidigare misslyckanden och hjälp för den kommande månaden. En
bönejournal kan vara användbar att föra, om man uppdaterar den varje Nymåne. Folk
ger nyårslöften, men håller dem sällan längre än en eller två månader. Yahuwah
förstod denna mänskliga fallenhet och gav oss möjligheten att raffinera och
bygga på våra beslut varje ny månad.
Den moderna Gregorianska kalendern, likt den Julianska kalendern som företrädde den, har månader som är helt och hållet frånskilda månens cykler. Således existerar inte Nymånadsdagen på denna alternativa tidshållningsmetod. Men detta ursäktar inte någon från att återgälda tillbedjan till Yahuwah på Nymånadsdagen.
"Nymånen är fortfarande, och Sabbaten var ursprungligen, beroende på lunarcykeln … Ursprungligen firades Nymånen på samma sätt som Sabbaten; den blev gradvis mindre viktig medan Sabbaten mer och mer blev en religionens och mänsklighetens dag, av själens frid och fröjd." (Universal Jewish Encyclopedia, "Holidays," s. 410.)
Nymånarna är i en klass av tillbedjelsedag helt för sig själva. De var tider för tacksägelse och att glädja sig i Himmelens överflöd. Förr var de också festmåltidens dagar. Förbudet mot matlagning på Sabbaten gällde inte Nymånarna och fromma Israeliter som fastade på andra dagar, fastade aldrig på Nymånadsdagen. Arbete för Yahuwah kan utföras på Nymånadsdagen. Efter att Tabernaklet hade konstruerats i Vildmarken så monterade Mose alla de olika delarna delarna på en Nymåne:
"Och det skedde så, att tabernaklet blev uppsatt i den första månaden av det andra året på den första dagen. Och Mose satte upp tabernaklet. Han fäste socklarna på det, ställde upp brädorna, sköt in tvärbjälkarna och reste upp stolparna. Han bredde ut tältet över tabernaklet, och han lade tältöverdraget ovanpå det, så som Yahuwah hade befallt Mose." (2 Mos. 40:17-19, övers. från King James Version)
 |
|
Ingen inkomstgenererande kommers får bedrivas på Nymånadsdagen. |
Dock får ingen inkomstgenererande kommers bedrivas. Det trotsiga hjärtat uppskattar aldrig möjligheterna som Himmelen har tillhandahållit för tid att spendera med Skaparen. Århundraden efteråt begrät upproriska Israel de “förlorade” affärsmöjligheterna när Sabbaterna och Nymånarna kom.
"När är Nymånen gången, att vi må sälja korn? Och Sabbaten, att vi må byta vete? Förminska efa-måttet och förhöja siklen, förfalska vikterna, att vi må köpa de fattiga för silver, och den behövande för ett par sandaler – till och med sälja det dåliga vetet?" (Amos 8:5, 6, övers. från New King James Version)
Sådan attityd är högförräderi mot Himmelens regering. Nymånadsdagar, likt Sjundedagssabbaterna, är tider för helig sammankomst och förkastandet av dessa heliga dagar var direkt ansvarigt för Israels störtande av Assyrien. Redan versraderna därpå lyder:
"Yahuwah har svurit vid Jakobs högmod: Sannerligen skall Jag aldrig glömma bort några av deras verk. Skall inte landet bäva för detta, och alla sörja som dväljs däri?" (Amos 8:7, 8, övers. från New King James Version)
Yahuwah ser nådigt “mellan fingrarna” vid stunder av okunnighet. Men att veta olydnad behandlas som det uppror det är. Israels tillbedjan urartade till en form som saknade andligt värde över huvud taget.
Yahuwah förkastade Israels tillbedjan, och angav följande:
"Jag hatar, Jag föraktar era festhögtider, och Jag tål inte era solenna församlingar. Fastän ni offrar mig brännoffer och matoffer så tanker Jag inte acceptera dem: inte heller kommer Jag beakta era feta djurs fredsoffer. Ta ni bort från Mig era sångers missljud; ty Jag kommer inte lyssna på era violers melodi." (Amos 5:21-23 övers. från King James Version)
Medan Israel gick genom rörelserna och ritualerna för tillbedjandet av Yahuwah så ärade de, i själva verket, Saturnus som deras förfäder gjorde i Vildmarken vid den Gyllene Kalven. Yahuwah krävde:
"Frambar ni Mig offer och gåvor i öknens fyrtio år, O Israels hus? Ni bar också Sikkuth er konung och Kiun, era avgudar, era gudars stjärnor, som ni gjort åt er själva. Därför kommer Jag sända er i fångenskap bortom Damaskus, säger Yahuwah Sebaot." (Amos 5:25-27, övers. från New King James Version)
Chiun– “Annat namn för guden Saturnus.” (The New Strong’s Exhaustive Concordance of the Bible.)
 |
|
Tyvärr så förkastar många föregivna Kristna idag det avancerande ljuset om Yahuwahs heliga kalender. |
Forntida Israel, likt moderna andliga Israel, förkastade Yahuwahs Nymånadsdagar och återgäldade tillbedjan på Saturnus dag, eller lördagen.
“Bön till planeterna på deras respektive dagar var en del av tillbedjan av himlakropparna.” (R. L. Odom, Sunday in Roman Paganism, s. 158)
Sådan tillbedjan är inte acceptabel för Yahuwah. I Amos, precis efter att ha fördömt dem för Saturnusdyrkan, så uppger Yahuwah:
"Ve dem som sätter Sion om intet, och sätter sin tillit uppå Samaria berg … Ni som nalkas er onda dag, som sluter sig nära och anammar falska sabbater; … Därför skall de nu föras bort i fångenskap … Ty Yahuwah har svurit vid Sig Själv, och säger: För att Jag avskyr Jakobs högfärd, … Jag skall skära av hans stad med alla de som bebor den." (Amos 6:1, 3, 7-8, övers. från Septuagintan på eng.)
Samma öde väntar alla dem som håller fast vid tillbedjan på den moderna, falska kalenderns lördag, ignorerandes sin skyldighet att observera den Bibliska lunisolarkalenderns Sabbatsdag och Nymånadsdag.
Tillbedjan på ALLA Yahuwahs Sabbatsdagar, eller vilor, är det kännetecknande märket som särskiljer Hans folk.
"Jag gav dem också Min Sabbat, till ett tecken emellan Mig och dem, på det att de skulle veta att Jag är Yahuwah som helgar dem. (Hes. 20:12, övers. från King James Version)
Att återgälda tillbedjan till Skaparen på Sabbaterna och Nymånarna kommer vara ett av de Förlöstas glädjeämnen på den nya jorden genom hela evigheten.
Engagera dig
nu att tillbe Yahuwah på alla Hans helgade
vilor, Sabbater,
Nymånar och årliga festhögtider. Osagda lyckor väntar de som söker gemenskap
med Honom som Livets fullhet dväljs i.
Klicka här för att titta på videon!
Relaterat Innehåll: