|
Uppriktiga kristna har längtat efter “höstregnet” eller den utlovade “uppfriskningen” av den Helige Ande som de förväntar sig kommer att göra dem redo att utföra allt de är kallade till precis innan Återkomsten. En förbisedd vers i Femte Mosebok avslöjar att “höstregnet” är helt annorlunda än vad som förväntats och att det redan håller på att falla! |
 |
|
The Iroquois Theatre, Chicago, Illinois, December 1903. |
När Iroquois Theatre öppnade den 23 november 1903 ansågs vara praktexemplet på vad en teater borde vara. Platsen, nära intill det polispatrullerade Loop-området, var mycket säkert. Chicago Daily News skanderade: “Ingen teater är vackrare än Iroquois. Förutom L’Opera i Paris, är ingen teater som jag någonsin sett så lyckad i arkitekturen.” 1 Chicago Tribune var än mer utsvävande i sitt beröm och förklarade:
Ett lekhus så fantastisk i varje enskild, så vacker i alla dess delar, så magnifik och ändå så bekväm, har Chicago hittills inte kunnat kalla något av sina egna. Iroquois är verkligen oöverträffad i perfektion bland de vanliga nöjesplatserna i väst, och det är tveksamt om öst kan skryta med mer än ett eller två hus som är dess jämlike. 2
Annonser och teateraffischer lovordade byggnaden som “Fullständigt brandsäker”. 3
Trettioåtta dagar senare, den 30 december, var teatern fylld till bredden med publik. Uppskattningsvis 2100-2200 personer pressade in sig för en matinépjäs. Minst 200 åskådare - främst kvinnor och barn - hade inga platser men fick stå i bakre delen av salen och sitta i gångarna.
Strax efter den andra akten började en muslinridå att brinna. Inom två minuter var hela råsystemet ovanför scenen i lågor. Eddie Foy, en skådespelare i stycket, försökte förhindra panik i publiken genom att uppmuntra: “Behåll era platser. Det är inget! Den kommer att vara släckt om en minut. Spela, Dillea, spela!” 4 Musikregissören, Joseph Dillea, följde Foys råd och spelade vidare.
 |
|
En 3 meter djup trängsel bakom låsta dörrar, otillräckliga för människoskaran som försökte pressa sig igenom. |
Den här tragedin – i en “Fullständigt brandsäker” byggnad, en brand som avfärdades som “Inget. Den kommer att vara släckt inom en minut.” – är än idag den dödligaste husbranden och den dödligaste teaterbranden i USA:s historia.
Åskådarna, som fick höra att branden inte var mer än en mindre olägenhet, hade ingen aning om att flammorna rusade allt närmare när de satt och tittade pjäsen. De förväntade sig en behaglig avslutning på en trevlig utflykt. De förväntade sig att återvända hem efter några timmar.
Verkligheten var att händelser redan hade inträffat som skulle komma att förhindra hundratals att någonsin realisera sina förväntningar.
Den dystra sanningen är att samma scenario upprepas i vår tid, men den här gången står mycket mer på spel: vår eviga frälsning.
Utgjutelsen av den Helige Ande vid Pingsten var en andlig händelse av oerhörd betydelse.
När pingstdagen hade kommit var de alla samlade. Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala. (Apg 2:1-4)
Den enorma gåva av Helig Ande utgjöts och gav de tidiga troende kraften att föra evangeliets budskap till den kända världen i en och samma generation. Detta var den utlovade “Hjälparen” och den utgjöts som “vårregnet”.
Det som är än mer dyrbart för dagens troende är en upptäckt av bibelverser i Gamla Testamentet som lovar en upprepning av denna gåva. Men denna gång sker det i “höstregnets” kraft. “Fröjda er, ni Sions barn, var glada i Yahuwah, er Eloah, ty han har givit er Läraren som ger rättfärdighet. Han skall låta rikligt med regn komma ner över er, både höstregn och vårregn som tidigare.” (Joel 2:23)
Dyrbara löfte! Ett utgjutande av den Helige Ande för att rena själen och livet, för att göra ett folk redo att möta Yahushua i himlen och ge dem kraft att ta det sista budskapet till världen. Många troende längtar efter denna utlovade händelse. De längtar efter renandet. De längtar efter att till fullo samarbeta med himlen för att bära den sista varningen till världen. De ber till Yahuwah att Han skickar det senare regnet för att förbereda dem för alltings slut.
Tragiskt nog gör många exakt samma misstag som folket gjorde på Iroquois-teatern. De slog sig tillbaka i sina säten och lyssnade vidare på musiken och förväntade sig att återvända hem efter föreställningen. De skjuter fram det förväntade regnet in i framtiden medan händelser inträffar, i detta nu, som mycket väl kan hindra dem från att ta sin förväntade resa hem till Himlen.
För att förstå varför denna förvirring har inträffat är det nödvändigt att förstå vad vårregnet och höstregnet i Palestina var och vad de är när de används som symboler.
Jag växte upp i vetefältens böljande kullar. Det var väldigt torrt i både mark och luft. Årlig nederbörd var cirka 50 cm.. Mestadels från höst- och vårregn och vintersnö. Bönderna hade bemästrat konsten att hantera torrt jordbruk. De planterade vintervetet på hösten. Det började gro och växa. När vintern kom låg det unga vetet skyddat från kylan under ett skyddande snötäcke. När vårregnet kom mognade vetet snabbt. Den torkade sedan ut under den heta sommarsolen innan den skördades i juli månad.
Veteodling i torra landskap liknar de obevattnade jordbruksmetoder som israelitiska jordbrukare i det forna Palestina använde.
(Image used by permission of Michael Brandt Photography.)
Denna årliga cykel liknade på många sätt hur spannmål odlades i de torra klimatområdena i Palestina. Jordbrukare planterade på hösten. De skördade korn på våren och vete på sommaren. Israeliska jordbrukare var beroende av två regniga säsonger för att odla sina grödor. “Vårregnet” föll strax efter plantering på hösten. Detta fick kornen att gro och började deras tillväxt.“Höstregnet” föll i slutet av tillväxtcykeln, på våren, och fick kornen att mogna. Det senare regnet försäkrade en riklig skörd.
Det är inte förvånande att inspirationens Ande valt att använda dessa regn som symboler för de troendes spirituella tillväxt och mognad vid Pingsten och, åter, strax före Återkomsten.
Så ... höstregnet är den Helige Ande. Men vad betyder det specifikt? Hur gör det den troende redo för Himlen?
Svaret på denna fråga avslöjar en spännande sanning: Höstregnet har redan börjat! Det faller nu!
Yahushua förklarade den Helige Andes speciella verk och konstaterade:
Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går bort, skall jag sända honom till er.
Och när han kommer, skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom:
om synd, ty de tror inte på mig,
om rättfärdighet, ty jag går till Fadern och ni ser mig inte längre,
om dom, ty denna världens furste är dömd.
Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu.
Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske.
Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er. (Johannes 16:7-14)
Den Helige Ande ges för förkunnande! För att utbilda den ödmjuka eleven i Himmelens sanningar. “Höstregnet” är alltså avancerad sanning!
Detta faktum fastställs av två viktiga verser, dolda i Femte Moseboken: “Lyssna, ni himlar, jag vill tala, hör, du jord, orden från min mun. Som regnet må min lära drypa, som daggen må mitt tal flöda, som rikligt regn på grönska, som regnskurar på gräs.” (5 Mosebok 32:1-2)
Höstregnet är läran. Det är nytt ljus! Att stå upp inför Yah utan medlare kräver återställandet av sanningar som fallit i glömska. Sanningar begravda under okunnighet, vidskepelse, och traditioner, återställs under höstregnets livgivande skurar.
Och detta händer redan!
De som klamrar sig fast vid gamla sedvänjor och felaktigheter har missat att ljuset ständigt ökar på vägen för alla som följer [Yahushua]; sanningen utvecklas ständigt för [Yahs] folk. Vi måste ständigt gå framåt om vi följer vår ledare. Det är när vi vandrar i ljuset som lyser över oss och följer sanningen som är öppen för vår förståelse, som vi får större ljus. Vi är inte ursäktade att endast acceptera det ljus som våra fäder hade för hundra år sedan. Om våra gudfruktiga fäder hade sett vad vi fått se och hört vad vi fått höra, skulle de ha accepterat ljuset och vandrat i det. Om vi önskar efterlikna deras trofasthet måste vi ta emot de sanningar som är öppna för oss. De fick det som presenterades för dem; vi måste göra som de skulle ha gjort, om de hade levt i vår dagar.5
Ökat ljus är en enorm gåva. Yahuwah stärker sina barn med ständigt ökande kunskap, visdom, och förståelse för de djupa sakerna i Yah. Oändlig kärlek demonstreras genom att inte undanhålla någon sanning. När Hans folk hungrar och törstar efter Hans ljusstrålar så sviker Han aldrig.
|
“Endast de som lever upp till det ljus de har kommer att få större ljus. Såvida vi inte dagligen avancerar i vår illustration av de aktiva kristna dygderna så kommer vi inte erkänna manifestationerna av den Helige Ande i det senare regnet. Det kanske faller på hjärtan runt omkring oss, men vi kan inte urskilja det eller ta emot det.” (Testimonies to Ministers, s. 507.) |
Yahushua sade: “Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade.” (Matteus 5:6) Yahuwah belönar dem som omsorgsfullt söker större ljus. De som värderar och följer sanningen, oavsett kostnad, kommer att skörda rika andliga belöningar i detta liv och ännu större belöningar i det kommande livet. Yahuwah fördjupar deras kärlek till sanning med nya ljusstrålar från Hans nådetron.
Sådana enorma andliga gåvor medför emellertid ett enormt andligt ansvar; att dela med andra vad man har lärt sig, och att också fortsätta att söka ständigt ökande ljus. De kristna kyrkorna har alltför länge varit nöjda med det ljus de redan har. Den katolska kyrkan, den äldsta av de organiserade samfunden, skryter med sina gamla traditioner och baserar många av dess läror på ingenting annat än “kyrkfädernas läror”. Hur skiljer sig detta från de rabbinska “de äldstes stadgar” som Yahushua så förnuftigt fördömde?
Samfunden som uppstod efter den protestantiska reformationen omfamnade de dyrbara strålarna: alla troendes Överstepräst, rättfärdighet genom tro, vuxendop genom nedsänkning, med mera – men sedan stannade de. Den andra och tredje generationen av protestanter nöjde sig med det ljus som deras föregångare fick. De fortsatte inte att söka mer sanning.
|
“Många av folkets erkända lärare är helt nöjda med där de står gör inte några framsteg längre, och det sticker dem i ögonen när andra efter sitt samvete börjar söka vidare efter sanning. När nytt ljus presenteras känner de sig som fariséerna kände när Kristus kom med nytt ljus. De vill stoppa det nya ljuset. Inte nog med att de vägrar att söka i Skrifterna för sig själva, utan de gör också allt för att förhindra andra att söka.” (Review & Herald, June 29, 1886.) |
På samma sätt avancerade de olika samfunden som uppstod under 1800-talet vidare på vad de protestantiska reformatorerna accepterade som sanning. Sjundedagsbaptister accepterade sjundedagssabbaten och delade detta med sjundedagsadventister. Mormonerna omfattade ett hälsosamt liv. Jehovas vittnen sökte efter Yahuwahs riktiga namn och förkastade alla hedniska helgdagar. Förutom att acceptera sjundedagssabbaten och hälsobudskapet, studerade sjundedagsadventisterna de enorma sanningarna vad gällande helgedomen och de lärdomar det har att gett om frälsningsplanen.
Men…
Samtliga av dessa samfund har upprepat tidigare misstag och de har också stannat. De har inte fortsatt framåt i ljuset.
För att få nytt och djupare ljus måste varje sanningssökande lämna varje artificiell tradition. Han eller hon måste lägga varje förutfattat antagande åt sidan och vara villig att lyda allt som den Helige Ande avslöjar som sanning.
Låt dig vid din undersökning att lämna dina förutfattade åsikter och dina ärftliga och kultiverade idéer. Du kommer aldrig att nå sanningen om du söker i Skriften för att bekräfta dina egna idéer. Lämna dessa, och gå med ett bestämt hjärta för att höra vad [Yahuwah] har att säga...
Bär inte din tro till Bibeln och läs Ordet mot bakgrund av dina tidigare åsikter. Försök inte få allt att överensstämma med din trosbekännelse. Sök Ordet noggrant och bön med ett sinne som är fritt från fördomar. Om, när du granskar, övertygelsen kommer och du inser att dina mest uppskattade åsikter inte är i harmoni med Ordet, försök inte att få Ordet att passa dessa åsikter. Få dina åsikter att passa Ordet. Låt inte det du har trott eller praktiserat tidigare kontrollera din förståelse. Öppna ditt sinnes ögon till att se de underbara sakerna ur lagen. Ta reda på vad som är skrivet och sätt sedan fötterna på den eviga klippan.6
Endast genom att göra detta är det möjligt att besegra innevarande fördomar och följa sanningen vart den än leder.
För att tillgodose det stora behovet på grund av kyrkornas misslyckande att följa framskridande ljus, så har olika oberoende ministerier välsignats till att sprida himmelens sanningar. Dessa ministerier har troget delat ljuset som gavs dem, men nästan utan undantag har de valt att hålla fast vid sin ljusstråle och vägrat fortsätta vidare och studera ännu mer sanning. Än värre, de flesta oberoende ministerier, liksom de olika samfunden innan dem, lär sina anhängare att avvisa allt ljus utöver vad de redan har.
Detta är en stor tragedi. Det är en ofattbart stor fara för de själar som förkastar nytt ljus. Himmelens sanningar är att söka efter! De ska studeras noggrant och ivrigt accepteras. Inte en endaste pärla, oavsett hur liten och till synes obetydlig, ska läggas undan eller kasseras. Allt ska samlas, vårdas, och lydas.
|
Det är varje troendes ansvar att: 1) söka efter sanning; 2) acceptera den givna sanningen; och 3) leva ett liv i enlighet med avslöjat ljus. |
“Ljus” är sanning. Men mer än så – det är bevis på sanningen, som omfamnas av intellektet, och efterlevs i lydnad. Ett rent intellektuellt samtycke kommer aldrig att rädda någon. Demonerna bekänner Yahuwahs kraft och darrar men fortsätter göra uppror: sanningen räddar dem inte. För att vara fullt accepterad måste sanning följas och det är när hjärtat bestämmer sig för att lyda som Sanningens Ande som helgar själen.
Paulus prisade Yahuwah för denna sanning: “Men vi är skyldiga att alltid tacka Yahuwah för er bröder, Yahushuas älskade, eftersom Yah från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, genom att Anden helgar er och ni tror sanningen.” (2 Thessalonikerbrevet 2:13)
Ordet här översatt till "tror" på svenska är ett verb. Det är en aktiv handling. Det är aktiv tro (med åtföljande lydnad) som helgar. Inte ett passivt mentalt samtycke. Ordet kommer från hebreiska pis'tis (#4102) vilket betyder övertygelse, försäkran.
Själen är helgad genom lydnad. Detta är en oerhört viktig punkt. Nya koncept som man anammar blir grundläggande principer. Dessa grundprinciper blir i sin tur del av individens attityder och övertygelser. Attityder och övertygelser bildar tankar och känslor. Och det är tankarna och känslorna som bildar karaktären.
Karaktär är det enda vi tar med oss till himlen. Ingen kan riskera att förkasta den minsta ljusstråle, eftersom var och en lägger grunden för ännu större ljus, som leder till lydnad och själens helgande. Till och med ett endaste steg bakåt från att helt omfamna sanning sätter själen i riskzonen.
Den israelitiska nationens historia är en högtidlig varning för dagens troende. Det avslöjar de svåra konsekvenserna när man stänger hjärtat för nytt ljus. Det allra första steget som israeliterna tog i avvisandet av Frälsaren var, på sätt och vis, det farligaste eftersom det lade grund för ett prejudikat. Man etablerade en slags rutinmässig olydnad. När rapporter om Hans stora visdom, Hans överlägsna karaktär, de underverk Han utförde, senare började komma in så tog övertygelsen grepp om dem: Yahushua var verkligen den efterlängtade Messias. Men den fallna mänskliga naturen, stolt och styvnackad, tillät inte ledarna att erkänna att de gjort ett misstag. Ledarna påverkade sedan resten av folket att avvisa Frälsaren och folket var för stolta för att erkänna att de hade lagt sin tro på fel ledare.
 |
|
Det senare regnet ges för att förbereda hjärtan för skörden. Endast de som accepterar detta framskridna ljus kommer mogna till fullo i Yahushua. (Bild används med tillstånd av James Richman.) |
Religiösa ledare är medvetna om att det nya ljuset strider mot fastställda läror men de är anställda i en organisation som också betalar deras lön. Det är i deras bästa intresse att avvisa allt nytt ljus. Och det gör de. Denna författare är personligen bekant med en handfull olika adventistpastorer som är övertygade om att månsabbaten är sann, men de förkunnar inte detta för sina församlingar. De håller tyst. De fortsätter att ta ut lön från en organisation som har tagit ställning mot detta ökade ljus. Detta upprepas varje gång man gör en annan människa till den slutliga myndigheten för vad som är sanning.
Varför frågar dessa människor människor och inte Yahuwah? Fadern har nådigt inbjudit alla att komma till Honom för visdom: “Om någon av er brister i visdom skall han be till Yah, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den.” (Jakobsbrevet 1:5)
Liksom fariséerna på Yahushuas tid är dagens religiösa ledare mycket stolta över sina läror. De har varit på seminarium! De har studerat hebreiska och biblisk grekiska. De har läst skolastiska verk som den genomsnittliga personen aldrig ens har hört talas om! De tar det för givet att de har överlägsen kunskap och känner sig upprörda över blotta möjligheten att en del av deras övertygelser kan vara fel.
Därför träder stoltheten in och de känner förakt för alla som föreslår att de kan ha ett mer avancerat grepp om sanningen än ledarna själva. De avvisar bevisen med, ibland falska, ibland förvirrande, argument. Ledarna själva studerar inte med öppna sinnen eftersom det är i deras egna intressen att bibehålla rådande maktbalans. Genom deras exempel lär de församlingen att betvivla nytt ljus och misstänksamhet gror gentemot någon som vågar ifrågasätta.
När ytterligare bevis når de religiösa ledarna och de övertygas om sanningen så erkänner de fortfarande inte det för sina följare. Alla bevis i världen är inte tillräckliga för att bryta igenom härdad stolthet. De upprätthåller envist sin kurs och vägrar erkänna att de hade fel.
Det finns en risk när [Yahuwah] ska skicka sitt folk speciellt ljus. Kommer de också att placera sig på fariséernas sida? Men låt inte någon som har haft, eller fått, avancerat ljus anta att de har allt ljus som skall avslöjas i tiden. Anta inte att det inte finns några ytterligare strålar att begrunda och acceptera från [Yahs] ord. Ju mer vi söker i Skrifterna, desto mer kommer också att avslöjas av de rika och värdefulla sanningarna. Kommer de som har känt en förtryckets ande från sina bröder i kyrkorna, upprepa deras misstag? Kommer de att göra som de självrättfärdiga fariséerna? Kommer de att möta argument med förlöjligande och sarkasm? Kommer de att, som fariséerna sade om världens Förlösare, anklaga ljusbäraren för att vara “besatt”? Kommer de att förbjuda hans budskap, “för att denne inte är en av oss”? Kommer budbäraren som [Yahuwah] ska skicka med speciellt ljus behandlas med förakt, såsom Paulus behandlades av hedningarna, som sa: “Låt oss höra vad denna pratmakare har att säga”? 7
När du går till Yahuwah på egen hand kommer Han att lära dig. På individuell nivå. Det är inte nödvändigt att fråga religiösa ledares åsikter. Sanningar som blivit lärda på detta sätt blir mycket värdefulla. När Yahuwah är din lärare kommer Han att sätta dig i sanningen så att ingenting kan skaka din tro.
Det är väldigt inspirerande att se tillbaka på de upplevelser som Yahuwah har lett en igenom och de sanningar Han har lärt.
WLC-teamet är inte annorlunda någon annan. Vi är helt enkelt en grupp ödmjuka troende, utspridda runt om i världen, som älskar Yahuwah och som har en brinnande önskan att dela sanningen när den kommer till vår medvetenhet. Detta har ibland krävt en offentlig bekännelse av tidigare fel. Men sanningen är så dyrbar att det alltid är värt det! Vi vill aldrig låta stolthet hindra oss från att erkänna tidigare misstag. Sanningen är viktigare.
Med varje acceptans av avancerat ljus ges också mer sanning, när de uppfriskande regnskurarna från det andliga höstregnet fortsätter att falla över oss alla. Det är just dessa sanningar som förbereder själar för den stora skörden i slutet.
Denna resa började år 2000 för WLC-teamet då vi blev övertygade att vi behövde fly från alla fallna organisationer. Efter att ha beslutat att följa Yahushua, och Yahushua allenast, så har Fadern vattnat oss med sina himmelska skurar generöst och kontinuerligt i följande kronologiska ordning:
År 2002:
År 2005:
År 2006:
År 2009:
År 2010:
År 2011:
År 2012:
År 2013:
År 2015:
År 2016:
Nytt ljus är inte något att frukta. Det är en fantastisk gåva! Varje ljusstråle avslöjar också fel. Accepterat med tacksamhet och införlivat genom lydnad, så förbereder det hjärtat för Himlen.
Be om nytt ljus. Sök noggrant efter det, som efter dolda ädelstenar. Det finns inget bättre bevis på att Yahuwah leder dig än att Han fortfarande lär dig sin lära.
Rannsaka ditt eget hjärta. Vilket nytt ljus har du fått? Finns det ljus som du avvisat? Är du säker på att du avvisade felaktighet? Var det kanske ljus? Gå tillbaka och gör en omgranskning. Att studera med ett öppet sinne innebär att du betraktar alla bevis med ett hjärta som är villigt att lyda om den Helige Ande övertygar dig om att det är sanning. Se till att du har accepterat allt tillgängligt ljus och be om mer.
Det senare regnet faller i detta nu. Den mängd information och sanning som finns nu är enastående. I långa århundradena har världen varit höljd i andligt mörker. Detta nya ljus är av yttersta vikt för din själ eftersom det är detta ljus som förbereder dig att möta Yahushua i fred när Han kommer.
Och Han är snart här!
Den eviga gryningens strålar lyser till och med nu i horisonten. Acceptera med glädje och tacksamhet de nya läror som Yahuwah strömmar ut och gör dig redo för Himlen.
(Bild används med tillstånd av James Richman.)
1 Amy Leslie, quoted in Chicago Death Trap: The Iroquois Theatre Fire of 1903, by Nat Brandt, p. 25.
2 W. H. Hubbard, ibid.
3 Brandt, p. 5.
4 Christopher Cerf, The Experts Speak, p. 247.
5 Ellen G. White, Historical Sketches, p. 197.
6 Ellen G. White, Manuscript Releases, No. 209, pp. 431-432.
7 The Home Missionary, September 1, 1894.